Livsmedel

En verksamhet som ska registreras får starta tidigast 14 dagar efter det att en komplett ansökan lämnats in till bygg- och miljökontoret. Under denna tid kommer bygg- och miljökontoret att kontakta dig om ytterligare uppgifter behövs eller om din ansökan behöver kompletteras. Först efter att bygg- och miljökontoret fått in de uppgifter som behövs görs en registrering. Registreringen innebär att uppgifter om verksamheten läggs in i ett register och vid första kontrollbesöket kontrolleras hur verksamheten uppfyller livsmedelslagstiftningens krav. Om du får ett beslut om registrering innan de 14 dagarna gått får du givetvis starta din verksamhet.

Ett beslut om registrering är knutet till verksamhetsutövaren. Detta innebär att du som ska bli ägare, inte får ta över en verksamhet/lokal förrän du har lämnat in en ansökan till bygg- och miljökontoret för att få ett eget beslut om registrering. För att undvika att verksamheten måste stänga under handläggningstiden kan den nye livsmedelsföretagaren lämna in en ansökan innan köpet är genomfört, senast 14 dagar innan övertagandet.

Du som ansvarig för verksamheten är också skyldig att själv kontrollera om ytterligare tillstånd från andra myndigheter behövs innan du öppnar. Nedanstående aktiviteter är vanligtvis anmälningspliktiga eller kräver särskilda tillstånd:

• Lämna in din anmälan om registrering alternativt ansökan om godkännande till bygg- och miljökontoret. Här kan du också få råd och tips.
• Kontakta bygg- och miljökontoret angående köldmedia.
• Kontakta bygglovshandläggare angående bygglov eller ändrad användning för din lokal.
• Kontakta samhällsbyggnadsavdelningen angående sophantering, fettavskiljare och eventuellt avtal om markanvändning.
• Kontakta alkoholhandläggare om du vill ansöka om tillstånd att servera alkohol.
• Kontakta räddningstjänsten för genomgång av brandskyddet i din lokal.
• Kontakta polisen om du vill utnyttja mark utanför din lokal till exempel en uteservering.
  

För att kunna servera eller sälja livsmedel som är säkra att äta krävs det att företaget kontrollerar sig själv med ett internt kontrollprogram, ett så kallat egenkontrollprogram. Enligt svensk livsmedelslagstiftning måste du ha ett system för egenkontroll. Egenkontrollen är i första hand till för företaget, inte för bygg- och miljökontoret.

Företagets ansvar

Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att se till att du har ett fullständigt och väl fungerande system för egenkontroll. Företagens eget ansvar att producera säker mat är mycket tydligt uttalat i livsmedelslagstiftningen.

Egenkontroll är ett sätt att arbeta förebyggande med livsmedelssäkerhet. En god och genomtänkt egenkontroll innebär att du minskar riskerna för kunders hälsa och att du kan garantera säkra livsmedel i verksamhet.

Om du vill ha hjälp med din egenkontroll kan du vända dig till din branschorganisation eller till något konsultföretag. Tänk på att ditt egenkontrollprogram ska vara anpassat för just din verksamhet. I ditt system för egenkontroll ska bland annat följande ingå:

• Uppgifter om företaget och en verksamhetsbeskrivning.
• Beskrivning av de rutiner som är en grundförutsättning för din verksamhet.
• Ett flödesschema som visar hanteringen av livsmedel i din verksamhet - från inköp till servering/försäljning.
• En faroanalys där du kartlägger riskerna i din livsmedelshantering, från inköp till servering/försäljning.
• Du måste också bestämma de kritiska styrpunkterna, d.v.s. de steg i din hantering som måste vara under kontroll för att din mat ska vara säker att äta.
• Skaffa en pärm med register för ditt system för egenkontroll. I pärmen ska dina skriftliga rutiner finnas. Här ska du också spara dokumentationen av kontroller (journal för egenkontroll) och beskrivning av hur du hanterat eventuella problem (avvikelser och korrigerande åtgärder). Spara dokumentationen i minst två år och var beredd att visa upp den vid kontrollbesök från bygg- och miljökontoret.
• Systemet ska omfatta bland annat rutiner för utbildning, personlig hygien, vatten, skadedjur, rengöring, underhåll, temperatur, mottagning, avfall, spårbarhet och HACCP).

Bygg- och miljökontoret kontrollerar regelbundet livsmedelsanläggningar i kommunen. Syftet med kontrollerna är att granska att livsmedelsverksamheter säljer livsmedel som är säkra att äta. Ansvaret för att maten är säker ligger dock alltid på verksamhetsutövaren.

Hur ofta utför vi kontroller?

Alla livsmedelsanläggningar har blivit tilldelade en viss kontrolltid per år.
Hur ofta vi kontrollerar en verksamhet beror på vilken risk som förknippas med verksamheten. Bedömningen görs utifrån vilken slags livsmedelshantering man har, hur många portioner som tillagas och om verksamheten inriktar sig till känsliga konsumentgrupper. Vi gör även en bedömning utifrån tidigare kontrollresultat. En verksamhet som sköter sig kan få minskad kontrolltid och de verksamheter som sköter sig mindre bra får ökad kontrolltid. På så sätt lägger vi ned mest tid på de verksamheter där det verkligen behövs.

Hur går kontrollen till?

Bygg- och miljökontoret besöker regelbundet alla livsmedelsföretag i Årjängs kommun. Nästan alla inspektioner genomförs oanmälda utom ett fåtal som av olika anledningar måste föranmälas. Anledningen till en föranmälan kan exempelvis vara att inspektören behöver träffa den som är ansvarig. Vid inspektionerna kontrolleras inte bara lokalerna och hantering av livsmedel utan även kunskap och kontroll av verksamheten. Visar kontrollen att verksamheten har stora avvikelser kommer ett återbesök att göras. Om inspektören vid en kontroll gör bedömningen att det finns risk för människors hälsa, kan hela eller delar av verksamheten stängas.

Alla delar av en verksamhet kontrolleras inte vid varje inspektionstillfälle utan det görs stickprov bland de punkter som är relevanta för verksamheten. Det kan vara till exempel rutiner för utbildning, personlig hygien, vatten, skadedjur, rengöring, underhåll, temperatur, mottagning, avfall, spårbarhet och HACCP).

Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta. Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att man som konsument inte blir lurad när man handlar mat.

Märkning av exempelvis ingrediensförteckning, sammansättning, vikt, volym, ursprung och produktionssätt måste stämma. Speciellt viktigt är detta för allergiker, som måste kunna lita på uppgifterna om vad en matvara innehåller. Märkningen ska vara angiven på svenska.

Märkningen ger konsumenten möjlighet att:

• Jämföra pris och kvalitet.
• Få besked om vilka ingredienser som livsmedlet tillverkats av. I de flesta fall ska det stå på förpackningen hur mycket av den karaktärsgivande ingrediensen eller kategorin av ingredienser, till exempel kött, som har använts.
• Veta vad som ingår i ett livsmedel, till exempel på grund av överkänslighet/allergi, ingrediensförteckningen ger de nödvändiga upplysningarna.
• Undvika livsmedel som passerat bäst före-datum eller sista förbrukningsdag.

Veta vem man kan kontakta

Alla livsmedel ska märkas med namn och adress (eller telefonnummer i Sverige) till antingen den som har tillverkat, förpackat eller sålt varan. I vissa fall märks livsmedel med ursprungsplats.

Veta hur maten ska tillagas

Vissa livsmedel ska till exempel spädas eller behöver andra tillagningsanvisningar.

Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag

De flesta livsmedel ska märkas med bäst före-dag och anvisningar om hur livsmedlet ska förvaras. Mycket känsliga livsmedel märks med sista förbrukningsdag.

Sista förbrukningsdag

Avser den sista dag ett livsmedel beräknas kunna ätas eller drickas utan fara för att det är otjänligt. De livsmedel som märks med sista förbrukningsdag är känsliga ur mikrobiologisk synvinkel och försämras snabbt och utgör därmed en ökad hälsorisk. Hit hör exempelvis köttfärs, rå fågel, rå fisk, rå korv och råa inälvor.

Efter sista förbrukningsdag får man inte sälja eller skänka bort ett livsmedel. Man får inte heller märka om med ett senare datum, detta gäller även storförpackningar och färdigmat. Livsmedel som passerat sista förbrukningsdag ska alltid kasseras. Produkten får inte användas som råvara i tillagning. Detta gäller för alla butiker, restauranger, storhushåll och grossister.

Bäst-före-dag

Anger minsta hållbarhetstid, till och med det datum har livsmedlet kvar de särskilda egenskaper som normalt förknippas med just den produkten. Datum skall sättas med god marginal vilket innebär att livsmedlet kan vara fullgott även efter det att bäst före dag passerat.

Allmänt om märkning

Den som förpackar ett livsmedel är ansvarig för att de produkter som säljs är säkra och avgör också vilken hållbarhetstid som skall sättas. Vid nytt emballage där förpackningen gått sönder eller vid delning av storförpackningar måste det ursprungliga datumet användas, man får inte senarelägga hållbarhetstiden.

Det är alltid företagaren som ansvarar för att de varor som säljs är korrekt märkta. Även varor som företagaren själv tillverkat och förpackat, t.ex. ett konditori som säljer kakor i färdigförpackade påsar, ska vara märkta.
EU har en omfattande och krävande gemensam lagstiftning om hur livsmedel ska märkas. Det är Livsmedelsverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser som kontrollerar att lagarna om märkning följs. Livsmedelsverket tar också reda på om det finns brister i märkningen genom kartläggande undersökningar.

Nya regler om livsmedelsinformation – Informationsförordningen (1169/2011)

Informationsförordningen är en sammanslagning av två tidigare EU-direktiv; direktiven om märkning och om näringsvärdesdeklaration. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation kompletterar reglerna i informationsförordningen. Denna lagstiftning vänder sig till alla livsmedelsföretagare. Det finns två huvudsyften med livsmedelslagstiftningen: – att skydda konsumenten från livsmedel som är otjänliga eller skadliga för hälsan och att märkningen ska ge konsumenten tillräcklig information för att han eller hon ska kunna göra egna och säkra val. Märkning, reklam och presentation av livsmedel får inte vilseleda konsumenten.

Krav på viss teckenstorlek

Minsta tillåtna teckenstorlek är 1,2 mm på stora och 0,9 mm på små förpackningar (små = största ytan är mindre än 80 cm²).

Ursprungsmärkning för kött från fler djurslag

Ange ursprung för färskt, kylt eller fryst kött av gris, får, get och fjäderfä. Obligatoriskt från 1 april 2015.

Allergener ska anges tydligare

Det är nu obligatoriskt för livsmedelsföretagare att i märkningen framhäva ingredienser från allergenlistan. Framhävningen kan exempelvis göras med fet text, VERSALER eller kursiv text.

Infrysningsdatum för kött och fisk

Ett livsmedel som varit nedfryst, men som säljs upptinat, ska märkas med "upptinat" samt datum för infrysning.

Obligatorisk näringsdeklaration i märkningen för de allra flesta livsmedel

Obligatoriskt från och med den 13 december 2016. Näringsdeklarationen ska innehålla: energivärde, mängden av fett, mättat fett, kolhydrat, sockerarter, protein och salt.

Information om oförpackade livsmedel

Även restauranger, serveringar och alla andra som säljer oförpackade produkter måste kunna upplysa kunden om vilka allergener som ingår.

De allmänna reglerna om livsmedelsinformation ska tillämpas från och med den 13 december 2014.

Vilka är allergenerna?

Ett ämne i födan som någon är allergisk mot kallas allergen. Människor kan vara allergiska eller överkänsliga mot många olika födoämnen. I lagstiftningen finns en lista ( se nedan) på de allra vanligaste allergenerna och det är dessa man alltid måste informera om.

Hur ska informationen ges?

Allergeninformation och övrig livsmedelsinformation för livsmedel som inte är färdigförpackade, får antingen ges skriftligt eller muntligt. Om ni väljer att informera muntligt om innehållet i rätterna ska det alltid finnas en särskild upplysning till konsumenten om att informationen finns att få. Väljer ni att informera skriftligt kan det exempelvis ske på en skylt i närheten av livsmedlet, i menyer eller i en skrift som följer med livsmedlet.

Är det tillåtet att sälja slut på färdigförpackade livsmedel som har märkts före den 13 december 2014?

Ja, livsmedel som har släppts ut på marknaden eller märkts före den 13 december 2014 får säljas tills de är slutsålda trots att kraven i informationsförordningen inte är uppfyllda. På samma sätt får livsmedel som har släppts ut på marknaden eller märkts före den 13 december 2016 säljas tills de är slutsålda trots att kraven om näringsdeklaration inte är uppfyllda.

Allergener i Förordning (EU) nr 1169/2011 art 9.1c, bilaga 2

1. Spannmål (vete, havre, råg, korn)
2. Kräftdjur (räkor, kräftor, hummer, krabbor etc.)
3. Ägg
4. Fisk
5. Jordnötter
6. Sojabönor
7. Mjölk och laktos
8. Nötter
9. Selleri
10. Senap
11. Sesamfrö
12. Svaveldioxid och sulfit
13. Lupin
14. Blötdjur (musslor, bläckfisk, snäckor etc.)

OBS! Även produkter gjorda av ovanstående allergener kan vara allergiframkallande och därför måste ni också informera om dessa. T.ex. vassle är en produkt av mjölk och då måste man i informationen för en rätt som innehåller vassle skriva: Vassle (mjölk).

Tillsynsmyndigheten kommer att kontrollera att den nya lagstiftningen följs.

Kontakta bygg- och miljökontoret om du har frågor eller synpunkter.

Lagstiftningen om livsmedel är gemensam inom EU. De flesta reglerna om livsmedel finns i EG-förordningar och i Livsmedelsverkets föreskrifter.

Lagstiftningen om livsmedel är gemensam inom EU. De flesta reglerna om livsmedel finns i EG-förordningar och i Livsmedelsverkets föreskrifter. Hantering av livsmedel är reglerad i livsmedelslagen, livsmedelsförordningen och följdförfattningar. Lagstiftningen omfattar bland annat egenkontroll, märkning, hygien, hantering, kontroll och godkännande av livsmedelsanläggningar.

Lagstiftningen gäller hela livsmedelskedjan från råvaror till färdiga livsmedel. Varje företag ska analysera vilka risker som kan påverka livsmedlen. Livsmedelsföretagaren har hela ansvaret för att livsmedlen är säkra. Det är mycket att tänka på för den som vill starta, driva eller förändra ett livsmedelsföretag. Felaktiga rutiner kan ge allvarliga följder. Det är alltid livsmedelsföretagaren som bär ansvaret om något blir fel. Om man vill starta ett nytt livsmedelsföretag, eller vill förändra ett, behöver man känna till de krav och skyldigheter som gäller.

Livsmedelsföretagaren ska i sitt företag se till att kraven i lagstiftningen uppfylls. Företaget ska även ha rutiner för att kontrollera att kraven uppfylls (egenkontroll). Företagaren ansvarar också för att personalen har tillräckliga kunskaper om lagstiftning och livsmedelshygien i sin verksamhet.