Kalkning

Eldning av kol, olja och andra fossila bränslen medför utsläpp av svavel- och kväveföreningar som har försurat mark och vatten. Genom ett omfattande kalkningsprogram av sjöar och vattendrag arbetar vi för att återställa och bevara den biologiska miljön i sjöar och vattendrag.

Varför kalkar man?

Uppvärmning, industriprocesser och trafiken ger bl a stora utsläpp av kväve- och svavelföreningar, vilket försurar mark och i vatten. Det gör att vissa arter får det svårare att överleva, som t. ex. flodkräfta, öring, mört samt vissa insekter som dag- och nattsländor. När försurningen fortskrider minskar algtillväxten och nedbrytningen hämmas. Vattnet blir klarare, vilket vanligtvis brukar tyda på bra förhållanden, men är i detta fall tecken på en kraftig störning av det naturliga kretsloppet.

Kommunens arbete

Vi försöker på konstgjord väg att återställa balansen så gott det går med hjälp av kalkning. För spridningen av kalk använder vi i Årjängs kommun en fast så kallad doserare som sprider en liten mängd kalk hela tiden i ett rinnande vatten. En gång per år kalkas ytor som används som reservoarer upp med hjälp av båt och helikopter, dessa ytor är tjärn eller våtmarker som sedan under året späder på nedströms liggande vatten med vatten som har en bra vattenkvalité. I Årjängs kommun sprider vi årligen cirka 2.300 ton.

Metoderna för kalkspridning har genom åren blivit mer och mer förfinade, allt ifrån planering, spridningsunderlag, spridningssätt och olika kalksorter till uppföljningen. I vår kommun tas 335 vattenprover per år, från dessa vattenprovsresultat kan man utläsa hur våra vatten mår, och om man ska justera några kalkgivor. Sedan tas också bottenfaunaprover och provfiske utförs.
Alla dessa resultat sammanställs och utvärderas för att nå så bra resultat som möjligt.

Hur går det?

Kommunens kalkningsprogram startade 1985. Det nationella målet för kalkning är att i naturligt jonfattiga vatten med öring, gädda och abborre skall pH inte understiga 5,6 någon gång under året. I sjöar med mört, vattendrag med flodpärlmussla, kräftor och elritsa skall inte pH understiga 6,0 någon gång under året. Även om det sura nedfallet minskat de senaste åren kommer försurningen att orsaka negativa effekter under lång tid framåt. Därför måste kalkningen fortsätta. Utfallet av vår kalkning är hittills tillfredsställande.

Kalkplaner

Aktuella och föregående års kalkplaner kan beställas.