Kompostering

Kompostkärl
Kompostkärl

Kom igång med att kompostera!

Både enfamiljshus och större fastigheter kan ha en kompost som endast är avsedd för matavfall. Men innan en sådan kompost startas upp måste det göras en skriftlig anmälan enligt miljöbalkens avfallsförordning.

För att kunna kompostera matavfall behövs en särskild skadedjurssäker och varmisolerad hemkompost. Den måste placeras, skötas och underhållas så att ingen granne störs. Behållaren ska vara utformad så att flugor, fåglar, och gnagare inte kommer åt avfallet. Varmkomposten ska vara försedd med lock och botten, vara tät eller ha ett nät. Hål och springor får inte vara större än 5 mm. Behållaren ska också vara så robust att den klarar av att avfallet blandas om. Behållaren ska vara tillräckligt stor och anpassad för att allt komposterbart hushållsavfall ska komposteras under hela den tid fastigheten utnyttjas.

Temperatur

Under nedbrytningsarbetet frigörs energi. Temperaturen i komposten avgör vilka slags organismer som är aktiva eftersom olika arter har olika krav. I en vanlig öppen trädgårdskompost, eller i en oisolerad behållare, kan det vara svårt att få upp temperaturen särskilt högt. I centrum kommer den sällan upp i mer än 40°C, ute i kanterna känns den knappt varm. Ju varmare komposten är, desto snabbare förökar sig organismerna och det i sin tur ökar nedbrytningshastigheten. I en isolerad behållare kan man komma upp i temperaturer på 60-70°C.

Det finns en annan fördel med att kompostera vid hög temperatur, förutom att det går snabbare. Vid 55-60°C räknar man med att åtskilliga ogräsfrön dör, liksom flertalet av de sjukdomsalstrare som kan angripa växter. Men det är inte bara temperaturen som är avgörande utan även hur lång tid materialet utsatts för den höga temperaturen.

Det färdiga kompostmaterialet

Slutprodukten ska tas om hand av den som komposterar. Töm till exempel komposten en gång på hösten och en gång på våren.
Efter sex månader mognar komposten antingen i en efterkompost skyddad mot regn och torka eller uppblandad i jorden som jordförbättringsmedel. En färdig kompost är i allmänhet mörkbrun eller nästan svart.

Sålla och lägg tillbaka material som inte är tillräckligt nedbrutet i komposten. Den färdiga, sållade komposten är näringsrik och används som jordförbättringsmedel, t ex i köksland eller växthus. Ska du plantera växter, t ex i balkonglådor, måste den blandas upp med minst hälften jord.

  • Färdig kompost
    Komposten är färdig när den ser ut som jord, känns som jord och doftar som jord. Kompostens temperatur är då densamma som omgivningens temperatur.

  • Jorden
    Komposten är färdig när den inte längre känns varm. Avfallet har då brutits ned till ett mörkt och kornigt material, som doftar och ser ut som jord. Ofta räcker det med att titta, känna och lukta på komposten för att avgöra om den är mogen, men för att vara helt säker bör man låta komposten mogna under minst ett år. Kompostjord är mycket näringsrik och behöver spädas ut (en del kompostjord till 3-5 delar gammal jord) innan man planterar växter i den.
  • Efterkompostering
    Har du möjlighet, kompostera i två fack/ behållare. I det ena facket ligger förra årets kompost och efterkomposterar. I det andra facket läggs onedbrutna delar av den gamla komposten samt nytt avfall.

  • Användningsområden
    Den färdiga komposten är rik på näringsämnen som växterna behöver. Komposten kan användas till jordförbättring, toppdressing, eller plantjord. Om komposten ska användas till sådd eller plantering måste den vara färdignedbruten. Annars fortsätter nedbrytningen nere i jorden och konkurrerar med växtrötterna om syret i jorden. Sålla komposten och lägg tillbaka det grövre materialet i kompostbehållaren.
  • Provså med krasse
    Du kan prova om komposten är klar med hjälp av krasseprovet; Lägg lite kompost på en tallrik, fukta den och mylla ner några krassefrön. Täck med folie och låt stå framme i rumstemperatur och invänta resultatet! Har krassen inte grott efter 5 dygn eller om krassen gror men vissnar efter några dagar är komposten inte klar för att odla i.

Tips om kompostering

Att bryta ner organiskt avfall till jord är naturens eget påfund och en del av det ekologiska kretsloppet. I den egna komposten hjälper du naturen på traven genom att skapa så bra förhållanden som möjligt för nedbrytningen.

  • Börja med att lägga lite ris eller kvistar i botten på komposten så att luft kan komma in underifrån. Sedan grundar man med lite gammal kompostjord eller löv och sedan är det bara att sätta igång.
  • Man behöver plats för själva kompostbehållaren, några kvadratmeter utrymme för hantering av komposten, plats för strömaterial, färdig kompost och redskap som skottkärra, grep och eventuellt kompostkvarn. Det bästa är att kompostera i två behållare eller en större med två fack, eftersom man måste ha tillräckligt stort utrymme för efterkompostering, där komposten kan mogna före användning.
  • Placera helst komposten utomhus. Kompostplatsen bör vara lätt att nå oavsett väderlek och årstid. Den bör ligga på bekvämt avstånd från köket, men gärna också nära parkeringen eller sopkärlet. Komposten ska däremot inte placeras alltför nära grannens fastighet.
  • Ställ kompostbehållaren i skugga och lä för kraftiga vindar, så att inte komposten riskerar att torka ut. Det är bra om komposten skyddas av antingen häckar eller plank på åtminstone tre sidor. Placera behållaren på marken så att den har jordkontakt. Då kan både maskar och lakvatten passera.
  • Förvara strömaterialet, t ex torra löv eller halm, i en vattentät behållare eller plastsäck bredvid komposten, så att det är lätt att komma åt vid varje tömning av avfall.
  • Varje matavfallsskikt ska täckas så snart som möjligt med strömaterial (finfördelat trädgårdsavfall, sågspån, torv, halm etcetera.) och eventuell färdig kompost, bland annat för att undvika flugproblem. Särskilt barrträdsspån är bra, då det innehåller hartsämnen som flugor tycks ogilla.
  • Fördela materialet i mindre bitar, det gäller speciellt kött, fisk och skaldjur.
  • Rör om i komposten varje gång du är där.
  • Håll rent och gör det trevligt.

Ibland kan en kompost drabbas av problem. Obalans i innehållet kan göra att det börjar lukta illa eller att nedbrytningsprocessen avstannar.

  • Komposten är för torr
    Vattna komposten. Komposten ska kännas som en urkramad tvättsvamp för att hålla idealisk vattenhalt.
  • Komposten är för blöt
    Gräv om den och blanda ut komposten med material som suger till sig fuktighet, t. ex. torv, sågspån. Blanda ev. också i lite grövre material för att öka genomsläppligheten i komposten.
  • Inget händer
    Troligen fel sammansättning i komposten. Tillför mera kväverikt material, t. ex. gräsklipp, köksavfall, stallgödsel. Blanda därefter komposten väl, se till att den är luftig och fuktig.Komposten kan också börja bli färdig, speciellt i kombination med sjunkande temperatur.
  • Råttor och möss
    Kompostera i en tät behållare (med lock och botten)
  • Komposten luktar illa
    Beror ofta på dålig luftgenomsläpplighet. Luckra, blanda i grövre material. Vid ammoniaklukt blanda i kolrikt strömaterial. Torv kan användas för att sänka pH-värdet.
  • Flugor
    Täck matresterna med strömaterial. Prova att "bekämpa" med finmalen sågspån från barrträd.
  • Gråsuggor
    Inga skadedjur, tvärtom gör de stor nytta i komposten.
  • Myror
    Komposten är för torr. Vattna försiktigt och rör om.

Kontakt

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: viktor nyström