Hem/Invånare/Uppleva & göra/Kultur/Kulturhistoria och Kulturarv/Stångjärnshammare och järnbrukstid
Lyssna

Stångjärnshammare och järnbrukstid

Järnframställningen var viktig för Sverige under 1700- och 1800-talet och stora malmfyndigheter gjordes bland annat i Bergslagen. Det gick åt stora delar skog för att göra kol till järnbrukens ugnar, och myndigheterna blev oroliga för att skogen inte skulle räcka till. Det bestämdes att det inte fick anläggas fler järnbruk i Bergslagen utan de skulle placeras i skogsrika områden, bland annat till bygderna väster om Klarälven.

Bild på stångjärnshammaren i Töcksfors
Stångjärnshammaren i Töcksfors

Miljöavgränsning nedre slussen

Kraven för att få anlägga ett järnbruk var stora. Platsen måste ligga vid ett lagom stor utbyggbart vattenfall för att driva både hammare och blåsbälgar. Det måste även finnas möjlighet att frakta råvaror och färdiga produkter. Kolningen fick inte heller inkräkta på den, för staten, viktiga timmerhandel. Vidare krävdes kapital och en kunnig ledning, samt duktiga yrkesmän.

Järnmanufakturverk i Töcksfors

Redan 1749 ansöks det om att få anlägga ett manufakturverk vid forsen i Töcksfors, som till synes uppfyllde kriteringarna. Ansökan får avslag, troligtvis för att inte riskera att skogen gick till eldning i järnbruket istället för till den viktiga timmerhandeln med Uddevallas sågbruksintressenter, som sedan mitten av 1600-talet skulle få allt timmer från Nordmarken för export.

Äntligen tillstånd

Under 1777 och 1788 görs ytterligare ansökningar som får avslag. År 1797 får äntligen prästen Sven Dahlman från Holmedal och regementskrivaren Anders Atterberg från Liane tillstånd för två knipphammare och två spikhamrar för "Jernmanufaturverk vid Tyxfors".

Spikhammaren

Spiktillverkningen kom snart igång. En spiksmed skulle enligt anställningskontraktet smida 18 000 fyrtumsspik och 22 000 tretumsspik varje vecka. Spikhammaren drevs av ett vattenhjul som slog tolv till arton slag per varv som vattenhjulet gjorde. Smeden jobbade tolv timmar om dagen och var tvungen att utnyttja varje hammarslag.

Nya ägare

År 1830 får Töcksfors järnbruk tillstånd att utsmida ämnesjärnet och vågföra det med stämpeln A. A. (Anders Atterberg). Följande år byter järnbruket ägare ett flertal gånger.

Näringsfriheten

Under mitten av 1800-talet tillverkades bland annat spikar, grepar och spadar. Förutom att sälja till närområdet lastades järnproduktionerna på kärra och drogs till Norge där det såldes eller byttes mot andra varor. Näringsfriheten, får lov att handla blev delvis möjlig från 1846.

Till minne av järnbrukstiden pryder idag denna bevarade 

Skriv ut Dela och tipsa Kommentera sidan

Sidan uppdaterad den 15 april 2021

Kontakt


  • Kulturutvecklare
    Medborgarservice
    Växel: 0573-141 00
    Direkt: 0573-142 93
    Claras Gränd 1 B
    Box 906
    672 29 Årjäng

Artikel ur Nordmarksbygden

Stångjärnshammare från 1797 i Töcksfors