Lyssna

Adresser och namnsättning

Årjängs kommun ger namn åt allmänna platser, gator och byggnader samt ansvarar för att adressinformationen uppdateras i ett landsomfattande register hos Lantmäteriet.

Målsättningen är att nya och entydiga adresser ska sättas så tidigt som möjligt, redan vid detaljplanarbetet eller i anslutning till bygglovet. 

Adressregistret är viktigare än många tror

Det är viktigt att adressregistret ständigt uppdateras, eftersom det finns många som behöver tillgång till adresserna. Skatteverket använder registret för att uppdatera sitt personadressregister (folkbokföringen), där andra myndigheter, försäkringsbolag, banker med flera hämtar sin information. Posten behöver de nya adresserna för att kunna ge ett postnummer och postort. 
Hög kvalitet i adressregistret är bland de viktigaste faktorerna för att information ska kunna knytas till en karta, för att geografiska analyser skall kunna göras samt olika sökningar i geografiska informationssystem (GIS).

Otydlighet eller brist i adressregistret kan i värsta fall betyda att polis, ambulans eller räddningstjänst inte hittar fram i samband med utryckning. Hör därför av dig till kommunen om det finns tveksamheter kring din adress.

Uppdatering av adresser

Kontakta kommunen så snart du vet att du är i behov av en ny adress eller vid ändringar i en adress eftersom det kan ta 3-4 veckor att sprida en ny adress ut till alla register hos myndigheter och företag samt adresstjänster på nätet. 
Ändringar aviseras veckovis till Skatteverket som sköter folkbokföringen.

Lantmäteriets roll och kommunens roll

Lantmäteriet är enligt lagen personuppgiftsansvarig för all information i fastighetsregistret. Kommunen har behörighet att föra in uppgifter om adresser utom postnummer och postort direkt in i fastighetsregistret, och detta regleras i ett ramavtal mellan Sveriges kommuner och Regioner (f.d. SKL) och Lantmäteriet.

Angående att namnge en adress

Många som ansöker om ny adress utanför tätort önskar också ett helt nytt gårdsnamn till den nya adressen. Då en gårdsadress är ett officiellt sammanhang, och ett s.k. "ortnamn", måste hänsyn tas till regelverket om god ortnamnssed i kulturmiljölagens 1 kap. 4 § (SFS 1988:950 ändrad 2013:548).
Det innebär att för att ett nytt namn skall registreras skall namnet ha använts under minst en generation och ha överlevt ett ägarbyte. Först då kan det bli aktuellt att tala om ett stabilt namn med någon sorts hävd. Läs gärna mer i Lantmäteriets skrift "Ortnamn och namnvård nr 6" (se länk).

Ortnamnens huvuduppgift är att fungera som orienteringsinstrument vid kommunikation mellan människor, men de spelar också en stor roll för människors känsla av identitet och förankring i tillvaron. Namnen påminner ofta om ett levande förflutet och bidrar till att skapa hemkänsla och trygghet. Ortnamnen utgör kulturlandskapets immateriella del.

Nedan en figur som förklarar vad som är byadressområde och vad som är gårdsadressområde (ur Lantmäteriets skrift God ortnamnssed).

Belägenhetsadresserna innehåller alltid ortnamn.
Det är med hjälp av ortnamnen som en belägenhetsadress blir unik och entydig. Ortnamnen är samtidigt en viktig bärare av landets kulturarv, vilket avspeglas i reglerna om god ortnamnssed i kulturmiljölagen. Standarden stöder också, inom ramen för god ortnamnssed, lokala traditioner i adresskicket, och med bebyggelsenamn tillgodoser man bl.a. kulturmiljövårdens och hembygdsrörelsens intressen genom att befintliga namn på byar och gårdar ingår i adressen.

Skriv ut Dela och tipsa Kommentera sidan

Sidan uppdaterad den 21 juli 2020

Kontakta oss


  • GIS-ingenjör
    Samhällsbyggnadsavdelningen
    Växel: 0573-141 00
    Direkt: 0573-139 38

E-tjänst och blankett

Mer information