Demens

Ungefär 150 000 tusen personer lider idag av demens. Demens innebär en försämring av minnet, vilket medför problem i det dagliga livet.

Hög ålder innebär en ökad risk att drabbas av demenssjukdom. I takt med att antalet äldre personer stiger, ökar också antalet demenssjuka. De flesta av oss kommer förr eller senare i kontakt med åldrande människor där hjärnans funktioner börjar svikta. Vi kan möta det bland våra närmaste och bland dem vi vårdar och vi kan känna oss både hjälplösa och förtvivlade. Det finns ett stort behov av ökad kunskap kring demenssjukdomar. Med ökad kunskap kan vi bättre förstå den drabbade och dennes närstående och stå bättre rustade för att hjälpa och stödja.

Att möta personer med demenssjukdom

Kräver av anhöriga och omvårdnadspersonal kunskap om en unik individ, kunskap om hur sjukdomen påverkar individen, inlevelseförmåga och flexibilitet. Ansvaret för mötet vilar på den friska personen. För personen med demenssjukdom är det viktigaste i livet att uppleva tillit och trygghet.

Vad är demens?

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av hjärnskador. Demens är inte detsamma som naturligt åldrande. Oftast drabbar sjukdomen människor i hög ålder men enstaka personer kan få demens i 40-årsåldern eller ännu tidigare.
Demens kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen demens, man skall ha haft en påtaglig minnesstörning under minst 6 månader samt minst två av följande symtom:

• Försämrad rumsuppfattning och orienteringsförmåga.
• Nedsatt tankeförmåga: man klarar inte abstrakt tänkande.
• Språkstörningar som gör det svårt att uttrycka sig i tal och skrift.
• Praktiska svårigheter med vardagliga aktiviteter som till exempel klä sig och sköta sin hygien.
• Personlighetsförändringar: personen kan till exempel bli omdömeslös, initiativlös, aggressiv, få bristande motivation eller ignorera sin egen familj.

Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra förmågor som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Symtomen leder till att personer med demens har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från närstående.

Att vara anhörig till person med demenssjukdom

Vården av de demenssjuka sker till ca 70 procent av anhöriga. Det är lätt att skrämmas när en nära anhörigs personliga beteende blir förändrat. Den demenssjukes beteenden kan dock förstås och förklaras om man har kunskap om vad demenssjukdomen innebär.

Demenssjukdom drabbar också anhöriga, de är ofta en nödvändig länk i utredning, omvårdnad och kontinuitet för personen som är sjuk.

Personer med demenssjukdom bor idag kvar hemma längre än tidigare och anhöriga ger ett mycket gott omhändertagande under lång tid. Anhörigstöd ska startas tidigt. Det ska utformas efter individuella behov och finnas tillgängligt under hela sjukdomsförloppet.