Vår demokrati har fyllt 100 år

Logotyp för Vår demokrati - värd att värna varje dag

Demokrati innebär att den offentliga makten ska utgå från folket. Genom fria val röstar vi fram politiker som fattar beslut i vårt ställe. 1921 var första valet där både män och kvinnor fick rösta på lika villkor. Sveriges grundlagar beskriver hur vårt land ska styras och att deras syfte är att skydda vår demokrati. Utmaningar så som utanförskap, desinformation och antidemokratiska aktörer hotar att inkräkta på vår demokrati och är viktiga att bemöta. Regeringens satsning, Kommittén Demokratin 100 år, har i uppdrag att genomföra insatser för en stark demokrati och Värmland skrev den 23 oktober 2020 på "deklarationen för en stark demokrati".

Demokrati - makten ska utgå från folket

Demokrati betyder folkstyre och innebär att den offentliga makten ska utgå från folket. Sverige har en representativ demokrati som innebär att folket väljer representanter som sedan fattar beslut i deras ställe.1918 togs det första beslutet för allmän och lika rösträtt. 1921 var första valet där både män och kvinnor fick rösta på lika villkor.
I en demokrati finns det flera partier att välja mellan och vem som helst kan starta ett parti. Genom fria val röstar väljarna vart fjärde år fram politiker till riksdagen och kommun- och regionfullmäktige. Sveriges grundlagar beskriver hur landet ska styras och syftar till att skydda demokratin och alla medborgares fri- och rättigheter. Sverige är också medlem i Europeiska unionen och väljarna röstar vart femte år fram representanter till Europaparlamentet.

Demokratins utmaning

Demokratin i Sverige står på en stark grund. De grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade hos befolkningen, valdeltagandet är högt liksom tilliten till det demokratiska samhället och människor emellan. Samtidigt finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta.

Demokratiskt utanförskap

Det finns stora skillnader i demokratisk delaktighet i befolkningen. Många människor känner sig inte delaktiga, upplever att de har en liten möjlighet att påverka och känner ett avstånd till det demokratiska samhället.

Ett hotat demokratiskt samtal

Det finns allt större skillnader mellan vilken typ av information och nyheter som människor tar del av. Desinformation, propaganda och näthat sprids snabbt via sociala medier. Hot och hat riskerar att tysta det offentliga samtalet.

Antidemokratiska aktörer

En del människor och organisationer skapar och underblåser motsättningar i samhället som riskerar att bli en grogrund för rasism, fientlighet och hatbrott.

Filmen om deklaration för en stark demokrati

Deklaration för en stark demokrati

Regeringens satsning, Kommittén Demokratin 100 år, har i uppdrag att under åren 2018 – 2021 genomföra insatser för en stark demokrati. De har bland annat tagit fram en deklaration för en stark demokrati som myndigheter, kommuner, civilsamhälle och andra aktörer kan skriva under.

Fredag 23 oktober 2020 hölls en demokrati-signering i Värmland. Länets 16 kommuner, Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland undertecknade "Deklaration för en stark demokrati". Varje underskrift av deklarationen är en manifestation för demokratin och handlar bland annat om att skapa en fördjupad samverkan mellan kommunerna, Region Värmland och Länsstyrelsen i frågor med utgångspunkt att:

  • Sträva efter att alla i Värmland kommer till tals, oavsett vem man är och var man lever.
  • Arbeta för att fler vill delta aktivt och stå upp för demokratin, med särskilt fokus på unga och utrikesfödda.
  • Bidra till ett samtalsklimat och en tillitsfull kultur som kännetecknas av öppenhet, medmänsklighet och respekt för andra människor.
En man håller upp ett signerat dokument
Kommunstyrelsens ordförande, till och med 2022, Daniel Schützer, signerar deklarationen för en stark demokrati

Kort om demokratins historia

Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande. Sveriges demokrati har bara funnits i ungefär 100 år. Men grunden till folkstyret lades långt innan dess genom att kungamakten försvagades, ståndsriksdagen avskaffades och tvåkammarriksdagen inrättades. Rösträttskampen tog ordentlig fart i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mycket tack vare folkrörelsernas framväxt.

Genom en rad beslut under de föregående åren kunde i september 1921 det första riksdagsvalet hållas där både män och kvinnor fick rösta. Det fanns dock fortfarande regler som hindrade vissa grupper från att rösta. Det gällde exempelvis vissa som mottagit fattighjälp, var satta i konkurs eller grova brottslingar. Till slut, år 1989, avskaffades begreppet "omyndig" och därmed fick ytterligare 11 000 medborgare över 18 år rösträtt i valet 1991. Demokratin är i ständig förändring och utvecklas fortfarande. Att demokratin fyller 100 år är en unik chans att lyfta demokratifrågorna och att fortsätta att utveckla vår demokrati.

Kontakt

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: annika myrell