Allmänna val

Svenska flaggan mot blå himmel

Här får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika val det finns. I Sverige väljer vi ledamöter till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdagen vart fjärde år. Val till EU, det vill säga Europaparlamentet hålls vart femte år.

All offentlig makt utgår från folket

I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.

Det finns fyra allmänna val

  • till riksdagen
  • till regionfullmäktige
  • till kommunfullmäktige
  • till Europaparlamentet

Ordinarie val till riksdag, region- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.

Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag.

Valsystemets grunder

Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta. Valsystemet är proportionellt. Det innebär att antalet mandat som partierna får i till exempel riksdagen, är i stort sett lika som andelen röster partiet fått.

Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.

Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.

Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.

Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat.

Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige ­– de är direktvalda av folket.

Omval

Ett valresultat kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Nämnden kan då besluta att valet ska göras om. Det kallas omval.

Läs mer om omval på Valmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Extra val

Ett extra val till riksdagen, kommun- och regionfullmäktige kan hållas mellan ordinarie val.

Läs mer om extra val på Valmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Folkomröstningar

I Sverige finns två sorters folkomröstningar som gäller hela landet, så kallade nationella folkomröstningar:

  • rådgivande folkomröstningar
  • folkomröstningar som rör en grundlagsfråga

Läs mer om folkomröstningar på Valmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Valresultat 2022 i Årjängs kommun

Kontakt

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: annika myrell