Avlopp och dagvatten
Verksamhetsområden för spillvatten
Årjängs kommun har reningsverk i Årjängs tätort, Töcksfors tätort, Lennartsfors, Tenvik och Sandaholm. I Holmedal renas spillvattnet genom en markbädd och Svensbyn får sitt spillvatten tranporterat via en överföringsledning till reningsverket i Sandaholm. Information om anslutning inom verksamhetsområden finns under Anslutning, taxor och avgifter.
Fettavskiljare
Fett i större mängder orsakar stopp i avloppsledningar och på pumpstationer. Det är därför nödvändigt att de livsmedelsverksamheter som spolar ner mycket fett har en fettavskiljare samt följer rutiner för tömning av denna.
Läs mer om fettavskiljare
Spillvatten kallas oftast i dagligt tal för avloppsvatten och är förorenat vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar samt processer i industrin. Cirka hälften av kommunens hushåll är anslutna till det kommunala spillvattennätet
Årjängs kommun har reningsverk i Årjängs tätort, Töcksfors tätort, Lennartsfors, Tenvik och Sandaholm. I Holmedal renas spillvattnet genom en markbädd och Svensbyn får sitt spillvatten tranporterat via en överföringsledning till reningsverket i Sandaholm.
"Processerna fungerar som bäst om det enda som spolas ner i toaletten är bajs, kiss och toalettpapper".
Vanliga fel
Några av de största anledningarna till stopp i ledningsnätet och pumpstationer är att fett och annat papper än toalettpapper spolas ner.
Stekfett som spolas ner i avloppet är ett vanligt fel. Fett som är flytande kommer stelna när det kommer ner i temperatur i ledningsnätet och bildar då fettklumpar som till slut täpper igen ledningar och pumpstationer. Fett i större mängder stör även processer på reningsverken.
Även annat papper än toalettpapper som spolas ner så som hushållspapper, babywipers och våtservetter orsakar ofta problem i VA-anläggningarna. Dessa papper är mer slitstarka och orsakar därför problem när de spolas ner då de till skillnad från toalettpapper inte löses upp.
Kemikalier som spolas ner hamnar i naturen
Om du spolar ner kemikalier (inklusive målarfärg) i avloppet kommer detta störa mikroorganismerna som finns i den biologiska reningen. Eftersom processerna i reningsverket inte kan bryta ner giftiga kemikalier kommer dessa följa med ut i recipienten, naturen och kretsloppet.
Tänk därför på att om du spolar ut giftiga kemikalier i avloppet spolar du även ut kemikalierna i naturen och in i vattnets kretslopp. Efter att gifter hamnar i naturen tar det oftast väldigt lång tid innan de försvinner och hamnar i kretsloppet genom att växter och djur får i sig ämnena.
Reningsprocess
Spillvatten är förorenat vatten som spolas ut från anslutna anläggningar. Vattnet transporteras sen via ledningar till reningsverk där vattnet renas genom olika processer.
Reningsverken har olika reningsprocesser beroende på vilken mängd spillvatten de tar emot samt hur verken är byggda. Reningsprocesserna kallas mekanisk, kemisk och biologisk rening. När vattnet efter reningsprocessen har uppnått önskad kvalitet släpps det ut i recipienten som oftast är en sjö och hamnar återigen i vattnets kretslopp.
Om du spolar ner fel saker i avloppet kan detta orsaka problem i ledningsnätet och på reningsverken. Mer information om vad du inte ska spola ner hittar du under Spola rätt i avloppet.
1. Mekanisk rening
Första steget i rening av avloppsvatten är mekanisk rening där fasta föremål och partiklar avskiljs från vattnet. Avloppsvattnet passerar dock först pumpstationer och ledningsnät där fasta föremål kan fastna och orsaka kostsamma skador. Det är därför viktigt att du inte spolar ner saker som inte hör hemma i avloppet.
2. Biologisk rening
Reningsverken har även någon form av biologisk rening. Den biologiska reningen går ut på att bakterier bryter ner organiskt material. Eftersom processen är beroende av levande bakterier är det viktigt att inte spola ner kemikalier eller färger då dessa dödar bakterierna.
3. Kemisk rening
En del verk har även kemisk rening vilket betyder att kemikalier tillsätts för att bilda så kallade flockar med oönskade ämnen som fosfor. Flockarna kan sedan lätt avskiljas från vattnet. Anledningen till att mängden fosfor reduceras är för att stora mängder av ämnet orsakar övergödning i sjöar och vattendrag.
Vattenskolan
För att läsa mer finns information på Vattenskolan.se
Länk till annan webbplats.. Där kan ni se små filmer om vattnets väg, från vattenverket till avloppsreningsverket, samt även mycket annan information om hur kommunernas VA-verksamhet fungerar.
Dagvattenpolicy
Dagvatten är ytligt avrinnande vatten som kommer från regn eller smältvatten. I tätbebyggda områden med många hårdgjorda ytor finns det ett behov av att avleda vattnet så det inte blir översvämningar.
Årjängs kommun antog 2014 en dagvattenpolicy. I denna beskrivs grundprinciperna för hantering av dagvatten samt vilka strategier som behövs för att skapa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Dagvattenpolicyn syfte är att denna ska användas vid plan-och bygglovsprocessen, vid tecknande av markanvisning och exploateringsavtal, servisanmälan samt i kommunens och verksamheternas övriga arbete där så är relevant.
Avledning dagvatten
I tätbebyggda områden med många hårdgjorda ytor behövs välplanerade avrinningssystem som avleder det vatten som kommer när snön smälter eller vid nederbörd. När det finns mycket hårdgjorda ytor har vattnet inte har någon naturlig avrinning vilket gör att vattnet samlar sig och kan orsaka översvämningar och skador på anläggningar. Vattnet avleds därför via dagvattenledningar eller diken till dagvattendammar eller direkt till recipienten (sjö eller vattendrag).
Verksamhetsområde dagvatten
Samtliga av kommunens verksamhetsområden har tjänsten dagvattenavledning. En fastighet som ligger inom verksamhetsområde för dagvatten måste betala en avgift för kommunens ordnande av dagvattenavledning oavsett om det är en ledning eller ett dike som avleder vattnet från fastigheten. Det är endast om fastighetsägaren kan visa på en egen välfungerande lösning som denna inte behöver betala en avgift.