Köldmedier

Läckagekontroller

Det är typen av köldmedium, kopplat till dess växthuspåverkan som avgör om, och hur ofta ett aggregat ska läckagesökas. Det innebär i praktiken att anläggningar med hög växthuspåverkan kommer att behöva läckagesökas i större omfattning och med tätare intervall än de aggregat som har lägre växthuspåverkan. Hur ofta läckagekontrollerna ska utföras bestäms av mängden ton CO2e (koldioxidekvivalenter) som köldmediet motsvarar.

Krav på läckagekontroll har alla aggregat där mängden köldmedia motsvarar 5 ton CO2e eller mer. Om ett läckagevarningssystem är installerat förlängs tiden mellan kontrollerna med det dubbla. Är du osäker på vad som gäller för din anläggning, fråga en certifierad kylfirma.

Om din anläggning innehåller totalt 14 ton CO2e eller mer ska en årsrapport lämnas in till bygg- och miljökontoret mellan 1 januari och 31 mars året efter det år rapporten avser. Endast aggregat med 5 ton CO2e eller mer inkluderas i totalmängden.

Du som operatör (ägare) är ansvarig att se till att de årliga rapporterna skickas in till bygg- och miljökontoret (kylföretagen upprättar rapporterna).

För granskning av årsrapporter, anmälningsärenden och registerhållning tar bygg- och miljökontoret ut en avgift enligt fastställd taxa av Kommunfullmäktige.

Undantag från kraven på återkommande kontroller och rapportering

Utrustning som är tättslutande (hermetiskt sluten) och som innehåller mindre än 10 ton CO2e omfattas inte av kraven på läckagekontroll. I ett sådant system ska alla enheter med köldmedium tätats genom svetsning eller liknande och vara tydligt märkta.

Utrustning som innehåller köldmedium som inte omfattas av förordningen, exempelvis koldioxid och ammoniak, har inga krav på periodisk kontroll och de omfattas inte heller av krav på information till oss innan installation.

Årsrapporten ska innehålla följande uppgifter:

• Operatörens/verksamhetsutövarens namn och organisationsnummer.
  
• Fastighetsbeteckning
  
• Anläggningens adress
  
• Kontaktuppgifter
  
• Namn och certifikat på teknisk personal
  
• Datum för läckagekontroll av aggregat
  
• Anlitad certifierad kylentreprenör, hos certifierat kylserviceföretag
  
• Mängd och typ av köldmedier som är installerat
  
• Mängd köldmedier som fyllts på vid service och underhåll
  
• Omhändertagen mängd köldmedier för återvinning och bortskaffning

Glöm inte att informera bygg- och miljökontoret om du säljer eller övertar en anläggning (företaget byter ansvarig verksamhetsutövare). Gör du inte detta, debiteras tidigare verksamhetsutövare års- och tillsynsavgifter, eller sanktionsavgift. Ägarbyte ska anmälas skriftligen.

Vid skotning av hel anläggning (alla aggregat) måste en certifierad entreprenör kontaktas. Ägaren till aggregaten ansvarar för att köldmedierna tas omhand på ett kontrollerat sätt. Skrotningsintyget ska godkännas och undertecknas av ägaren innan det skickas till bygg- och miljökontoret.

Skrotning av ett enskilt aggregat i en anläggning kan redovisas i årsrapporten.

CFC (klorfluorkarboner) får bara användas i befintliga stationära enhetsaggregat med en fyllnadsmängd av 900 gram eller mindre (exempelvis kyl- och/eller frysskåp).

Sen 1 januari 2015 är det förbjudet att yrkesmässigt använda köldmedieutrustning som innehåller HCFC, till exempel R22 som är vanligt förekommande. Undantag görs för aggregat som innehåller maximalt 3 kg köldmedia om dessa var i bruk den 1 juni 2003 och som sedan dess har fortsatt vara i bruk.

Från och med 1 januari 2020 inträder servicestopp (påfyllnadsstopp) för aggregat med mer än 10 kg R404 (40 ton CO2e).

Många av ovanstående krav kan leda till en miljösanktionsavgift om du inte följer dem. Att inte utföra de kontroller som krävs, att inte rapportera i tid eller anlita obehörig kylservicetekniker medför att du som ägare får betala en miljösanktionsavgift.

Vid överträdelserna är tillsynsmyndigheten skyldig att besluta om att ta ut en miljösanktionsavgift, detta gäller oavsett om den som överträtt reglerna har gjort det uppsåtligen eller av oaktsamhet. Miljösanktionsavgiften tillfaller staten och betalning av avgiften sker till Kammarkollegiet efter en särskild uppmaning. Tillsynsmyndighetens beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.
Bygg- och miljökontoret tar ut en extra tillsynsavgift för handläggning av miljösanktionsavgiften.