Detaljplaner

Kartbild
Kartbild

En detaljplan ger en samlad bild av hur det är tänkt att ett avgränsat markområde ska användas och är en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som anger byggrätten i det planerade området. Det är detaljplanen som ligger till grund för bygglovsprövningen.

Följ länken för att se gällande detaljplaner:

Planprocessen

En planprocess kan starta på olika sätt - ibland genom en förfrågan från en exploatör eller fastighetsägare och ibland genom initiativ från kommunen. Planprocessen styrs av plan- och bygglagen och består normalt av flera steg som förklaras i rubrikerna nedan. Om planförslaget saknar betydelse för allmänheten kan arbetet med att ta fram en detaljplan förenklas. Det kallas enkelt planförfarande och då ges färre tillfällen att lämna synpunkter.

I planarbetet utses en samrådskrets för det specifika området, bestående av bland annat fastighetsägare, föreningar och myndigheter som är berörda. Samrådskretsen får information om planarbetet utskickad via posten. Även andra intresserade kan lämna synpunkter, men alla har inte rätt att senare överklaga detaljplanen.

Programsamråd

Planarbetet inleds ibland med ett planprogram som kartlägger de övergripande förutsättningarna, målen och utgångspunkterna för den kommande planläggningen. Det är kommunen som bedömer om det behövs ett planprogram eller inte. Om ett planprogram inte upprättas börjar planprocessen med samråd.

Samråd

Under samrådsskedet ges möjlighet till insyn och påverkan av förslaget. Samrådet syftar till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt. De synpunkter som kommer in under samrådstiden redovisas i en samrådsredogörelse som även innehåller kommunens ställningstagande till synpunkterna.

Granskning

Under granskningstiden ges ytterligare en möjlighet att påverka planförslaget som nu visar en slutlig version av planen. De ändringar som föreslås i samrådsredogörelsen är inarbetade i planen, och samrådsredogörelsen redovisas tillsammans med planen under granskningstiden. Granskningstiden är minst tre veckor. Efter granskningstiden upprättas ett granskningsutlåtande som liksom samrådsredogörelsen innehåller en sammanställning av de synpunkter som kommit in under granskningstiden och kommunens kommentarer till dessa. Om planen ändras väsentligt efter granskning ska den ställas ut för granskning igen.

Antagande

Efter granskningsskedet antas detaljplanen av kommunfullmäktige. Planer som inte är av principiell betydelse antas av bygg- och miljönämnden.

Överklagande

Antagandebeslutet kan överklagas av den som senast i granskningsskedet har lämnat skriftliga synpunkter och inte fått dem tillgodosedda samt bedöms vara berörd av förslaget.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagandebeslutet, om den inte blivit överklagad.

Plantaxa

Taxa för Årjäng kommuns handläggning finns i dokumentet Plantaxa.

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: anders eriksson