Radon

Mätdosa för radon
Mätdosa för radon

Radon är en ädelgas som varken syns, luktar eller smakar något.

Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som avger strålning. Strålningen kan på sikt skada cellerna i lungan och orsaka lungcancer. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor; marken under och runt om huset, byggnadsmaterialet samt vatten som används i hushållet.

Radon i hus

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta radonhalten eftersom gasen varken luktar, smakar eller är synlig. Själva mätningen är inte speciellt svår. Det vanligaste sättet att mäta är med hjälp av "spårfilm" som placeras ut i minst två rum. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten metodbeskrivning ska mätning ske under eldningssäsongen och under minst två månader - ju längre tid desto noggrannare mätning. Kontakta ett laboratorium för beställning av spårfilm och beskrivning över hur du ska gå till väga vid mätningen.

Radon i dricksvatten

Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls.
Kommunalt vatten renas innan det går ut till hushållen. Därför innehåller det mycket sällan höga radonhalter.

Bergborrade brunnar kan ge vatten med radonhalter över 1000 Bq/l. Särskilt i områden där berggrundens halt av uran är högre än normalt. Även i områden där berggrunden har låg halt av uran finns brunnar med höga radonhalter. Det beror på att det kan finnas uranförande sprickor i berget som leder vatten till borrhålet.

I grävda brunnar som tar sitt vatten från omgivande jordlager är halterna betydligt lägre än i bergborrade brunnar. Radonhalten i grävda brunnar ligger vanligtvis inom intervallet 10-300 Bq/l.

När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vatten på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften.

I kommunalt dricksvatten kontrolleras radonhalten regelbundet. Många kommunala vattentäkter är dessutom ytvattentäkter, som sällan innehåller radon.

Har du däremot en egen djupborrad brunn, bör du kontrollera ditt vatten. Ligger brunnen i ett område där berggrundens halt av uran är högre än vanligt, bör du vara extra uppmärksam. Finns det radon i hushållsvattnet, avgår det till inomhusluften. Det är inte heller bra att dricka radonhaltigt vatten.

Radon i marken

Marken är den vanligaste radonkällan. Radongasen kan tränga in i huset om det inte är tätt mot marken. Om stora mängder jordluft läcker in i bostaden finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Därför bör du alltid mäta radon om du bor i en bostad med markkontakt, oavsett om du bor i ett riskområde eller inte.

Gräns- och riktvärden

200 Bq/m3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål(SOSFS 1999:22), ändring 9 juli 2004 (SOSFS 2004:g)

400 Bq/m3 Högsta radonhalt på arbetsplatser (AFS 2000:3)

100 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med hälsomässig anmärkning (SLVFS 2001:30). Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 m3 vatten/dygn eller försörjer färre än 50 personer.

1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter (SOSFS 2003:17). Socialstyrelsens riktvärde gäller mindre vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas.

Äger du ett flerbostadshus?

Även du som är fastighetsägare har enligt miljöbalken ansvaret för att inte påverka miljön eller människors hälsa negativt. Eftersom radon kan orsaka lungcancer ingår det som en del av ditt ansvar att ha kunskap om fastighetens radonhalter och att vid behov åtgärda höga halter.

Radongasen kan tränga in i huset om det inte är tätt mot marken, lösa sig i grundvattnet eller frigöra sig från byggnadsmaterialet. Höga halter av radon i bostadsluften ökar risken att drabbas av lungcancer. Enligt miljöbalken bedöms radongashalter över 200 bq/m3 vara skadligt för människors hälsa. Enda sättet att få veta vilka radongashalter du har i inomhusluften är att mäta.

Om stora mängder jordluft läcker in i bostaden finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Därför bör du alltid mäta radon om du bor i en bostad med markkontakt, oavsett om du bor i ett riskområde eller inte.

Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.

Är du fastighetsägare som till exempel hyr ut bostäder är du också skyldig att mäta radongashalten för att säkerställa att de bostäder du hyr ut inte är skadliga för människors hälsa.

Mätning av radon ska utföras under eldningssäsong (1 oktober till 30 april) för att vara tillförlitlig. De gränsvärden och riktvärden vi har i Sverige avser ett medelvärde för hela året. Därför är det viktigt att mäta under en relativt lång period. Radonhalten varierar nämligen ganska kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror på temperatur, vindförhållanden och hur din ventilation fungerar samt hur ofta du vädrar. Eftersom radonhalten varierar behöver man få reda på att årsmedelvärdet ligger under riktvärdet på 200 bq/m3. Därför behöver man mäta i minst två månader men helst tre månader under perioden oktober till april. Ju längre mätning desto mer noggrant resultat.

Den vanligaste metoden för att mäta radon i inomhusluften är att använda så kallade spårfilmsdosor. Om du bor i villa får du själv betala och utföra mätningen, i flerbostadshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att radonmätningar görs. Det finns ett flertal företag som man kan beställa radondosor av. Du väljer själv vilket, se bara till att företaget är ackrediterat. En lista på ackrediterade företag finns i Swedacs ackrediteringsregister Länk till annan webbplats..

Du ska göra mätningen i minst två rum, med en dosa i varje. Mätningen ska ske i rum som används varje dag i bostaden. Har du fler än ett plan i bostaden ska du placera minst en dosa på varje bostadsplan. Du ska alltid mäta inredda rum i källare, som till exempel gillestuga. Mätdosorna levereras i paket om två eller tre.

Exempel:

  • I ett enplanshus (med eller utan källare) behövs två dosor
  • I ett tvåplanshus utan källare behövs två dosor
  • I ett tvåplanshus med källare behövs tre dosor

Det räcker inte att mäta radonhalten vid ett enda tillfälle. Materialet i ett hus åldras och kan därför med tiden släppa igenom mer radon från marken.

Det kan också påverka radonhalten om du bygger om eller renoverar, till exempel om du tilläggsisolerar eller ändrar ventilationen i din bostad.

Därför bör du mäta radon regelbundet. Gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden. Du bör också mäta inför försäljning eller efter köp av bostad.

Du som fastighetsägare måste själv beställa dina mätdosor från valfritt företag. Tänk på att företaget du beställer ifrån ska vara ackrediterat.

Företag hittar du lättast genom att söka på radonmätning eller radondosor i någon sökmotor på internet.

Länk till Swedacs lista på ackrediterade företag för mätning av inomhusluft Länk till annan webbplats.

Två månaders mätperiod krävs för att få tillförlitliga årsmedelvärden för radon i en bostad. Långtidsmätning krävs också till exempel när en myndighet (t ex miljöenheten) kräver att radonmätning ska utföras.

Det går att göra korttidsmätningar under 7-10 dagar. Detta resultat blir endast vägledande till exempel om du vill köpa hus och vill ha ett snabbt svar. Snabbmätningar kan göras när som helst under året. Vill du göra en snabbmätning, kontakta ett mätföretag direkt. Det finns flera företag på marknaden där du kan beställa en radonmätning. Se till att det är ackrediterat företag, Swedacs ackrediteringsregister Länk till annan webbplats.

Om du har gjort en mätning och resultatet visar ett högre värde än 200 bq måste du ta reda på varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda problemet på rätt sätt. Det är viktigt att välja rätt åtgärd och att utföra den noggrant. Ibland kan det räcka med att täta sprickor där markradon kan kom­ma in eller att se till att ventilationen fungerar i huset, men i vissa fall krävs mer omfattande åt­gärder.

Om byggnadsmaterialet avger radon, brukar man förbättra ventilationen. Det är framför allt blåbetong som avger radon. Om radonet kommer från marken, kan man först och främst täta läckor. Läckorna finns främst runt golvbrunnar och skyddsrör. I de allra flesta fall räcker det tyvärr inte med att täta. Man måste försöka skapa ett undertryck, så att inte luften från jorden sugs in. Detta görs oftast med en radonsug.

Det är också viktigt att du låter mäta radon­halten när problemet har åtgärdats, både ome­delbart efter saneringen och efter några år. Detta för att veta att åtgärderna haft tillräcklig effekt.

Vilka åtgärder som behövs i ditt fall beror på orsaken till de förhöjda halterna.

Mer information om vilka åtgärder som kan vara lämpliga i olika fall hittar du på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Länk till annan webbplats. under rubriken radon.

För att hitta lämpliga konsulter inom radonproblematiken kan man vända sig till Svensk radonförening Länk till annan webbplats.. Svensk radonförening har krav på att deras medlemmar ska ha erforderlig kompetens, och publicerar en lista över sina medlemmar på sin hemsida. Boverket har också en lista över certifierade funktionskontrollanter. Som funktionskontrollant måste certifiering redovisas när det gäller vilken radonkompetens kontrollanten har. Detta prövas även av certifieringsorganen för att uppfylla Boverkets föreskrifter för obligatorisk ventilationskontroll (OVK).

Kontakt

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: robin sandberg