Ny vindkraft & kommunens veto

Det finns många frågor kring hur ny vindkraft projekteras och etableras i kommuner. Det är ofta en lång beslutsprocess som går i flera steg innan kommunen tar beslut om att använda sitt veto i ett beslut om vindkraftsetablering. Här beskriver vi hur det går till:

Process: Ett företag vill etablera vindkraft i kommunen - så här går det till:

När ett företag vill etablera vindkraft i kommunen begär de ofta ett tidigt myndighetssamråd. Det tidiga myndighetssamrådet är inte ett beslut om att vindkraftsparken ska byggas. Det är ett förberedande steg där myndigheterna hjälper till att identifiera vilka frågor som behöver utredas innan en formell ansökan lämnas in.

Varken kommunen eller Länsstyrelsen tar då ställning till om projektet bör godkännas.

Det är först senare i processen – efter utredningar, samråd med allmänheten och en fullständig tillståndsansökan – som kommunen och andra myndigheter tar ställning till projektet.

1. Tidigt myndighetssamråd begärs
   Vindkraftsföretaget kontaktar normalt Länsstyrelsen och berörda kommuner för ett tidigt myndighetssamråd enligt miljöbalken.
   Syftet är att:

• presentera projektidén,
• få reda på vilka frågor som behöver utredas,
• identifiera viktiga natur-, kultur- och samhällsintressen,
• planera den fortsatta tillståndsprocessen.

Kommunen deltar ofta med tjänstepersoner från exempelvis:

• miljö
• plan- och bygg
• näringsliv
• samhällsbyggnad
  
  

2. Tidigt myndighetssamråd genomförs
   Under mötet diskuteras bland annat: antal och höjd på verken, preliminära placeringar, naturvärden, fåglar och fladdermöss, kulturmiljö, buller, skuggor, landskapsbild, vägar, totalförsvarets intressen, flyg och radar, kommunens planer.
   
   Det fattas normalt inga beslut vid detta möte.

3. Länsstyrelsen lämnar synpunkter
   Efter samrådet får företaget vägledning om:
   • vilka inventeringar som krävs,
   • vilka myndigheter som ska involveras,
   • hur miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) bör avgränsas.
     
     
4. Företaget genomför utredningar
   Detta är ofta den längsta delen av processen och kan ta 1–3 år.
   
   
5. Samråd med allmänhet och berörda
   Här får allmänheten möjlighet att lämna synpunkter innan ansökan färdigställs. Företaget genomför ett bredare samråd med:
   • Närboende
   • Markägare
   • Myndigheter
   • Organisationer
   • Föreningar
     
     
6. Ansökan om miljötillstånd lämnas in
   Företaget skickar in: ansökan, miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tekniska beskrivningar, alla utredningar.
   
   
7. Tillståndsprövning
   Ansökan granskas av den ansvariga prövningsmyndigheten (ofta Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen).
   Remisser skickas till bland annat:
   • Kommunen
   • Naturvårdsverket (i vissa fall)
   • Försvarsmakten
   • andra berörda myndigheter.
     
     
8. Kommunen tar ställning
   Kommunfullmäktige eller den nämnd som kommunen har delegerat uppgiften till tar ställning till om kommunen ska använda sitt kommunala veto enligt miljöbalken.
   
   
9. Beslut om tillstånd
   Prövningsmyndigheten beslutar om:
   • Tillstånd
   • Villkor
   • eller avslag.

Beslutet kan överklagas.

11. Byggnation
    Först när tillståndet vunnit laga kraft och övriga nödvändiga tillstånd finns kan byggnationen påbörjas.

Kommunens veto

Det kommunala vetot är en särskild bestämmelse i miljöbalken som ger kommunen möjlighet att säga ja eller nej till vissa vindkraftsanläggningar, även om alla andra tillståndskrav är uppfyllda.

Mer konkret fungerar det så här:

1. Ett vindkraftsföretag ansöker om miljötillstånd.
2. Miljöprövningsdelegationen eller i vissa fall Mark- och miljödomstolen prövar om projektet uppfyller miljöbalkens krav.
3. Under prövningen måste kommunen lämna besked om den tillstyrker (säger ja till) etableringen.
4. Om kommunen inte tillstyrker ansökan, får tillstånd normalt inte beviljas.

Det är detta som brukar kallas det kommunala vetot.

Vad säger lagen?

Bestämmelsen finns i 16 kap. 4 § miljöbalken. Den innebär att tillstånd till en tillståndspliktig vindkraftsanläggning får ges endast om den berörda kommunen har tillstyrkt det.

Varför finns vetot?

Tanken är att kommunen ska ha inflytande över hur mark och vatten används inom kommunens gränser. Vindkraft kan påverka bland annat:

• landskapsbilden,
• boendemiljön,
• friluftslivet,
• kommunens utvecklingsplanering,
• framtida markanvändning.

Därför har lagstiftaren gett kommunen ett avgörande inflytande.

Vem fattar beslutet?

Det varierar mellan kommuner, men det är vanligt att beslutet fattas av:

• Kommunfullmäktige, eller
• en nämnd som fullmäktige har delegerat beslutanderätten till.

Motivering krävs

Kommunen måste ange sina skäl till ett avslag/nej. Beslutande politisk instans väger samman många olika intressen, till exempel: inriktningar i kommunens översiktsplan eller andra planer, miljö, näringsliv, energiförsörjning, boendemiljö och lokal opinion.