Klagomål på vilda djur och andra djur

Vill du klaga på vilda djur, andras husdjur eller skadedjur? Vi tipsar om vilka åtgärder som kan göras.

Kommunen får varje år in klagomål gällande störande fåglar, gävlingar, rådjur och andra vilda djur. De vilda djuren är ett naturligt inslag i vår miljö. Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Enligt svensk lag bedöms detta inte som en olägenhet och är därför inte ett ärende för kommunen.

Översikt på vem du kan kontakta om du behöver hjälp eller har frågor:

  • vilda djur som är skadade eller sjuka - Polisen, tel. 114 14
  • lösspringande hundar - Polisen, tel. 114 14
  • husdjur som far illa - Länsstyrelsen, tel. 010-224 40 00
  • lösspringande katter - du får själv se till att hålla katterna borta
  • vilda djur i min trädgård; rådjur, räv etc. - du är själv ansvarig

Vilda djur

Djur söker sig ofta till platser där människor lever för att hitta föda, söka skydd och skapa boplatser. Många samtal till bygg- och miljökontoret rör vilda djur och fåglar i tätbebyggda områden, men vi kan sällan hjälpa till. Naturvårdsverket har mer tips om vad du kan göra för att förhindra att vilda djur trivs.

Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att vilda djur och skadedjur inte trivs på platsen. Nedan finns några exempel på vad du som fastighetsägare kan göra för att hålla vilda djur borta från din fastighet:

  • Mata inte djuren, om vilda djur matas lär de sig var det finns mat och de mister sin rädsla för människor.
  • Se över din sophantering så att vilda djur och fåglar inte kan komma åt soporna.
  • Plocka bort fallfrukt på tomten.
  • Stör djuren kontinuerligt för att få dem att flytta.
  • Se över att din kompost är skadedjursäker.
  • Stödmata inte djuren på din egen tomt under vintern. Om vilda djur matas under vintern lär de sig var det finns mat och de mister sin rädsla för människor.
  • Inte överdriva matning vid fågelbordet. Maten kan locka till sig rådjur, vildsvin, kråkfåglar, duvor och även råttor.
  • Stör fåglar med till exempel ögonattrapper, reflekterande band eller akustiska fågelskrämmor.
  • Skaffa staket eller nät.

Kolliderar du med vilt är det till polisen du ska ringa på tel. 114 14, för mer information om viltolyckor, besök www.viltolycka.se Länk till annan webbplats.

Kommunen driver ingen skyddsjakt på fågelflockar eller vilda djur som rör sig i stad eller bostadsområden. Erfarenheter från andra kommuner visar att skyddsjakt inte har någon långsiktig effekt.

Att mata fåglar är att få naturen inpå knuten. För det mesta är det en angenäm upplevelse men inne i staden är det långt ifrån alltid så. Om man matar fåglar på fel sätt drar det till sig råttor och möss och större fåglar.

Enligt jaktlagen får man inte ta eller förstöra fågelägg. Att skjuta av fåglarna är heller ingen bra lösning då problemet oftast återkommer. Fiskmåsen är dessutom fredad i hela landet under häckningssäsong (1 april – 31 juli). Det är bättre att arbeta långsiktigt och förebyggande genom att ta bort lättillgängliga boplatser och minska möjligheterna för fåglarna att hitta föda i området.

Förebygga problem med fåglar

Under häckningsperioden kan fåglar vara störande. Fåglarna kan i denna period vara aggressiva och störande. Vanligtvis är det fåglar som skator, kajor, duvor och måsar som under häckningsperioden ger upphov till störningarna. Här får du en del tips och råd för att minska problemen.

  • Tag bort kvistar, gamla bon och möjligt bomaterial från tak och hängrännor innan äggläggningen.
  • Gör tak och byggnader otillgängliga för bobyggnad genom att spänna upp nät eller trådar.
  • Mata inte fåglar. Även om det är småfåglar som matas drar det till sig andra fåglar.
  • Håll rent vid komposter och soptunnor så att de inte drar till sig fåglar och andra skadedjur.
  • Samarbeta med andra fastighetsägare i området för att undvika att fåglarna bara flyttar till grannfastigheten.
  • Duvor kan skrämmas bort med rovfågelsattrapper som placeras på hustaket.
  • Fastighetsägare som har avtal med skadedjursbekämpare kan ofta både få råd och praktisk hjälp med borivning.

Grävlingen finns i så gott som hela Sverige. Den trivs i löv- och blandskogar, trädgårdar och parker. Grävlingen är skygg och attackerar inte människor om den inte blir ytterst trängd eller överraskad. Grävlingen är mest aktiv i skymningen och på natten.

Grävlingar är inga skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att vidta åtgärder mot grävling.

Skador och olägenheter

Grävlingen kan orsaka skador på hus genom att den gräver gryt under dem. Den kan göra skada på havrefält genom att gå runt och bryta ner strån för att komma åt sädeskornen. I trädgårdar kan det hända att grävlingen skapar latriner vilket inte uppskattas av tomtägaren.

Alternativ till skyddsjakt

Genom ultraljud, resonansljud eller skrämsel­anordningar kan man skrämma bort grävlingar som gräver under byggnader. Det finns olika varianter att på marknaden. Grävlingarna förknippar obehaget med platsen och ger sig av för att hitta en lugnare plats att gräva sitt gryt.

Jaktbestämmelser

Jakttiden på grävling är 1 augusti – 15 februari i hela landet. Även att fånga i fälla är jakt. En grävling som fångas in måste avlivas, den får inte flyttas på. Om grävling kommer in på gård eller i en trädgård och där orsakar skada eller annan olägenhet får den skjutas eller infångas hela året (så kallad skyddsjakt).

Råttor finns överallt där det finns människor. Att träffa på råttor utomhus kan vara obehagligt men bedöms generellt inte som en olägenhet för människors hälsa eftersom man inte vistas utomhus stadigvarande. Råttor behöver komma i kontakt med föda för att sprida smittor.

Det är fastighetsägarens ansvar att se till att råttor inte trivs. Som fastighetsägare kan du kontakta ett företag för skadedjursbekämpning, men det är viktigt att se över din fastighet och hitta källan till problemet. Överfulla sopkärl kan tillexempel dra till sig råttor. Som fastighetsägare är det viktigt att du ser över ditt abonnemang för hushållsavfall om du ofta har överfulla kärl.

Om du upplever att en granne ofta har överfulla sopkärl som drar till sig råttor ska du kontakta fastighetsägaren i första hand.

Har du problem med råttor inomhus ska du kontakta din hyresvärd eller styrelse, de har en skyldighet att avhjälpa problemet. Om du själv äger ditt boende ska du kontakta ett företag som bekämpar skadedjur.

Ormar på tomten är inte en olägenhet enligt miljöbalken, det är fastighetsägarens ansvar att se till att ormar inte trivs på tomten.

Alla svenska ormar är fridlysta. Det betyder att du inte får döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar. Om du vill undvika att ormar flyttar in på din tomt är det bästa att se till att den inte är attraktiv för ormarna. Det kan du till exempel göra genom att:

  • ta bort rishögar,
  • sätta finmaskigt nät för hål i husgrunder,
  • kontrollera näten för källarventiler,
  • hålla gräset kortklippt,
  • Se till att komposter och lövhögar inte ligger intill huset.

Du får fånga ormen och flytta den om den är på din tomt. Om du vill ha hjälp att flytta på ormen kan du höra av dig till ditt försäkringsbolag.

Rävar i bostadsområden betraktas inte som olägenhet för människors hälsa och hanteras inte av bygg- och miljökontoret.

Skabbräv kan eventuellt behövas avlivas för att minska djurens lidande. Tänk på att rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan förväxlas med skabbräv. Det är fastighetsägarens ansvar att ta kontakt med skadedjurssanerare som kan utöva skyddsjakt på den egna fastigheten. På kommunal mark kontaktar du bygg- och miljökontoret via växel 0573 -141 00.

Det är inte ovanligt att rådjur söker sig in i trädgårdar för att kalasa på alla läckerheter som finns där. Detta betraktas inte som olägenhet för människors hälsa och hanteras inte av bygg- och miljökontoret.

Inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från miljö- och hälsoskyddskontoret för att få ha tupp. Om du endast vill ha upp till fyra höns utan tupp inom detaljplanerat område behövs inget tillstånd.

Höns och tuppar får inte orsaka lukt- eller ljudstörningar för omgivningen så att det uppstår en olägenhet för människor. Grannar som blir störda av t.ex. lukt eller galande tupp rekommenderas att i första hand prata med djurägaren och i andra hand lämna ett klagomål till miljö- och hälsoskyddskontoret. Störningen ska vara återkommande.

Om ett klagomål är befogat kan det exempelvis innebära förbud mot att ha tupp eller krav om att de måste vara inomhus under vissa tider på dygnet.

Mer info gällande djur inom område med detaljplan

Bin är viktiga pollinerare och är till stor nytta för den biologiska mångfalden. Men att odla bin i tätbebyggt område kan upplevas som störande för närboende och kan vara en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Det är alltid verksamhetsutövaren (biodlarens) ansvar att vidta åtgärder för att minska risken för olägenhet. Om du störs av en närboendes biodling ska du kontakta biodlaren i första hand. Om du inte får gehör kan du kontakta bygg- och miljökontoret.

Lite tips för att minska olägenheter för närboende:

  • Placera kupor så att binas huvudsakliga flygstråk går över egen tomt eller obebyggd mark.
  • Tänk på inflygningsriktning samt flyghöjd, konstruera plank eller plantera en häck som tvingar bina att flyga brant in i kupan så undviker man många problem med att de råkar krocka med människor.
  • Placera bisamhällen så att barn och djur inte kan störa dem. Störningar kan göra bin oroliga vilket kan frammana försvarsbeteende. Trafik eller annat buller kan också skapa oro i bisamhällen, placera därför kuporna på en så tyst plats som möjligt.
  • Bin behöver dricka vatten. Det är därför viktigt att det finns en bra vattenkälla i anslutning till bikuporna. Rent vatten bidrar också till minskad risk för smitta i ett bisamhälle.
  • Välj en bisort som är avlade på fromhet för att undvika onödiga incidenter med bistick.
  • Tänk på att man måste anmäla innehav av bisamhälle till Länsstyrelsen.

Har du skadedjur inomhus och äger din fastighet är det du som är ansvarig för att avhjälpa problemet. Ta kontakt med en skadedjurssanerare.

Om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt ska du kontakta hyresvärden/styrelsen i första hand. Om klagomålet inte hörsammas av din hyresvärd/styrelse kan du lämna ett klagomål till bygg- och miljöskontoret.

Enstaka myror, silverfiskar, gråsuggor och tvestjärtar räknas inte som en olägenhet för människors hälsa, för att det ska räknas som en olägenhet för din hälsa krävs ett stort antal skadedjur och att enklare åtgärder inte fungerat.

Det är djurägarens ansvar att se till att husdjuret inte stör någon annan. I vissa fall kan grannars husdjur upplevas som störande, ta kontakt med djurägaren i första hand.

Om du, efter att ha pratat med djurägaren, upplever en återkommande störning som påverkar ditt välbefinnande kan du höra av dig till oss. Vi vill gärna att du för störningsdagbok ett par veckor innan för att vi ska kunna handlägga ditt ärende på bästa sätt. Vi handlägger inte klagomål som rör enstaka händelser.

Mer info gällande hund och katt

I frågor som rör övergivna eller bortsprungna husdjur ska polis i första hand kontaktas enligt lagen om hittegods. Polisen bedömer huruvida djuret är borttappat eller övergivet.

Vad räknas som en olägenhet?

Begreppet ”olägenhet för människors hälsa” i miljöbalken avser en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan på ett bestående sätt påverka människans hälsa negativt. Störningen bör även kunna vara skadlig antingen fysiskt eller psykiskt på en människas hälsotillstånd. Vanligen omfattas även störningar som inte direkt är hälsoskadliga men ändå påtagligt inverkar på människors psykiska välbefinnande.

När det gäller skadedjur utomhus säger lagstiftningen att åtgärder ska vidtas endast om det finns hälsorisker, det vill säga smittspridning eller liknande, som är av stora och bestående. Enligt miljöbalken är det ägarens eller nyttjanderättshavarens ansvar att vidta åtgärder. Det är bara om det är av ”särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” som kommunens miljöenhet kan vidta åtgärder.

Döda djur i naturen

Döda vilda djur får normalt lämnas kvar ute i naturen. Det är bara om djuret är infekterat med sjukdom som kan överföras till människor eller djur det måste skickas till destruktion. Då gäller samma regler som för lantbrukets döda djur. Observera dock att om du hittar ett sådant djur bör du kontakta Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), eftersom de kan vilja ha hela eller delar av djuret för vidare undersökningar. Det är Avdelningen för vilt, fisk och miljö på SVA som har hand om dessa frågor. Kontaktuppgifter hittar du på deras webbplats som du når via följande länk, www.sva.se Länk till annan webbplats. De delar som eventuellt blir kvar ska du skicka till destruktion.

Förvildade katter som är ägarlösa räknas som hittegods och det är polisens angelägenhet. Om vilda djur uppträder aggressivt inom tätbebyggt område, ska polisen kontaktas. Var uppmärksam på att vissa vilda djur kan vara fridlysta, exempelvis alla ormar, fladdermöss, groddjur och myrstackar.

Kontakt

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: elin olsson