Kompostering

Det färdiga kompostmaterialet

Slutprodukten ska tas om hand av den som komposterar. Töm till exempel komposten en gång på hösten och en gång på våren.
Efter sex månader mognar komposten antingen i en efterkompost skyddad mot regn och torka eller uppblandad i jorden som jordförbättringsmedel. En färdig kompost är i allmänhet mörkbrun eller nästan svart.

Sålla och lägg tillbaka material som inte är tillräckligt nedbrutet i komposten. Den färdiga, sållade komposten är näringsrik och används som jordförbättringsmedel, t ex i köksland eller växthus. Ska du plantera växter, t ex i balkonglådor, måste den blandas upp med minst hälften jord.

• Färdig kompost
  Komposten är färdig när den ser ut som jord, känns som jord och doftar som jord. Kompostens temperatur är då densamma som omgivningens temperatur.
  
  
• Jorden
  Komposten är färdig när den inte längre känns varm. Avfallet har då brutits ned till ett mörkt och kornigt material, som doftar och ser ut som jord. Ofta räcker det med att titta, känna och lukta på komposten för att avgöra om den är mogen, men för att vara helt säker bör man låta komposten mogna under minst ett år. Kompostjord är mycket näringsrik och behöver spädas ut (en del kompostjord till 3-5 delar gammal jord) innan man planterar växter i den.

• Efterkompostering
  Har du möjlighet, kompostera i två fack/ behållare. I det ena facket ligger förra årets kompost och efterkomposterar. I det andra facket läggs onedbrutna delar av den gamla komposten samt nytt avfall.
  
  
• Användningsområden
  Den färdiga komposten är rik på näringsämnen som växterna behöver. Komposten kan användas till jordförbättring, toppdressing, eller plantjord. Om komposten ska användas till sådd eller plantering måste den vara färdignedbruten. Annars fortsätter nedbrytningen nere i jorden och konkurrerar med växtrötterna om syret i jorden. Sålla komposten och lägg tillbaka det grövre materialet i kompostbehållaren.

• Provså med krasse
  Du kan prova om komposten är klar med hjälp av krasseprovet; Lägg lite kompost på en tallrik, fukta den och mylla ner några krassefrön. Täck med folie och låt stå framme i rumstemperatur och invänta resultatet! Har krassen inte grott efter 5 dygn eller om krassen gror men vissnar efter några dagar är komposten inte klar för att odla i.

Tips om kompostering

Att bryta ner organiskt avfall till jord är naturens eget påfund och en del av det ekologiska kretsloppet. I den egna komposten hjälper du naturen på traven genom att skapa så bra förhållanden som möjligt för nedbrytningen.

• Börja med att lägga lite ris eller kvistar i botten på komposten så att luft kan komma in underifrån. Sedan grundar man med lite gammal kompostjord eller löv och sedan är det bara att sätta igång.
• Man behöver plats för själva kompostbehållaren, några kvadratmeter utrymme för hantering av komposten, plats för strömaterial, färdig kompost och redskap som skottkärra, grep och eventuellt kompostkvarn. Det bästa är att kompostera i två behållare eller en större med två fack, eftersom man måste ha tillräckligt stort utrymme för efterkompostering, där komposten kan mogna före användning.
• Placera helst komposten utomhus. Kompostplatsen bör vara lätt att nå oavsett väderlek och årstid. Den bör ligga på bekvämt avstånd från köket, men gärna också nära parkeringen eller sopkärlet. Komposten ska däremot inte placeras alltför nära grannens fastighet.
• Ställ kompostbehållaren i skugga och lä för kraftiga vindar, så att inte komposten riskerar att torka ut. Det är bra om komposten skyddas av antingen häckar eller plank på åtminstone tre sidor. Placera behållaren på marken så att den har jordkontakt. Då kan både maskar och lakvatten passera.
• Förvara strömaterialet, t ex torra löv eller halm, i en vattentät behållare eller plastsäck bredvid komposten, så att det är lätt att komma åt vid varje tömning av avfall.
• Varje matavfallsskikt ska täckas så snart som möjligt med strömaterial (finfördelat trädgårdsavfall, sågspån, torv, halm etcetera.) och eventuell färdig kompost, bland annat för att undvika flugproblem. Särskilt barrträdsspån är bra, då det innehåller hartsämnen som flugor tycks ogilla.
• Fördela materialet i mindre bitar, det gäller speciellt kött, fisk och skaldjur.
• Rör om i komposten varje gång du är där.
• Håll rent och gör det trevligt.

Ibland kan en kompost drabbas av problem. Obalans i innehållet kan göra att det börjar lukta illa eller att nedbrytningsprocessen avstannar.

• Komposten är för torr
  Vattna komposten. Komposten ska kännas som en urkramad tvättsvamp för att hålla idealisk vattenhalt.
• Komposten är för blöt
  Gräv om den och blanda ut komposten med material som suger till sig fuktighet, t. ex. torv, sågspån. Blanda ev. också i lite grövre material för att öka genomsläppligheten i komposten.

• Inget händer
  Troligen fel sammansättning i komposten. Tillför mera kväverikt material, t. ex. gräsklipp, köksavfall, stallgödsel. Blanda därefter komposten väl, se till att den är luftig och fuktig.Komposten kan också börja bli färdig, speciellt i kombination med sjunkande temperatur.

• Råttor och möss
  Kompostera i en tät behållare (med lock och botten)

• Komposten luktar illa
  Beror ofta på dålig luftgenomsläpplighet. Luckra, blanda i grövre material. Vid ammoniaklukt blanda i kolrikt strömaterial. Torv kan användas för att sänka pH-värdet.

• Flugor
  Täck matresterna med strömaterial. Prova att "bekämpa" med finmalen sågspån från barrträd.

• Gråsuggor
  Inga skadedjur, tvärtom gör de stor nytta i komposten.

• Myror
  Komposten är för torr. Vattna försiktigt och rör om.