Lantbruk och hästgårdar

Lantbruk och djurhållande gårdar hanterar ofta produkter och processer som kan påverka miljön negativt. För att minimera riskerna för negativ miljöpåverkan finns det specifika regler som bygg- och miljökontoret kontrollerar genom inspektioner på lantbruk och hästgårdar.

Länsstyrelsen ansvarar för att kontrollera att våra tamdjur mår bra och att djurskyddslagen följs. Om du har frågor kring djurhållning och djurhälsa är det dit du ska vända dig.

Årjängs kommun ansvarar för tillsynen av kommunens jordbruk och hästgårdar. Vid tillsynen kontrolleras bland annat gödselhantering, spridning av gödsel, hantering av kemikalier, förvaring av diesel och farligt avfall, växtodlingsplaner med mera. Djurhållning kan innebära att man bedriver miljöfarlig verksamhet. Ett exempel är gödselhantering som måste ske enligt vissa regler.

Planerar du att utöka din djurhållning så att den kommer bestå av mer än 100 djurenheter (de) krävs anmälan till bygg- och miljökontoret. Kommer djurhållningen bestå av fler än 400 djurenheter (de) (i vissa fall 200 de) krävs tillstånd av Länsstyrelsen.

Du bör alltid kontakta bygg- och miljökonortet när du planerar förändringar i din djurhållning eftersom det är bygg- och miljökontoret som kontrollerar att kraven på lagringskapacitet är uppfyllda och att man har tillräcklig spridningsareal. Tänk också på att kraven på lagringskapacitet varierar beroende på var man bor.

Tillsyn

Bygg- och miljönämnden har tillsyn över alla lantbruk och hästgårdar i kommunen oavsett antalet djurenheter. Vid tillsynsbesök hos lantbrukare kontrolleras bland annat hantering och förvaring av:

• stallgödsel
• bekämpningsmedel
• avfall
• cisterner

Djurhållning inom tätbebyggt område

För att få ha nötkreatur, häst, får, svin, fjäderfä och pälsdjur som inte är sällskapsdjur inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från bygg- och miljönämnden.

Hantering av döda djur

Kadaver från djur som människor har hand om ska tas om hand på ett säkert sätt – dels för att undvika spridning av smittsamma sjukdomar till levande djur och dels för att undvika besvär för omgivningen. Döda produktionsdjur, som till exempel kor, grisar, får, och fjäderfä, får inte grävas ner utan ska samlas in för destruktion i godkänd anläggning. Det är Svensk Lantbrukstjänst som har hand om insamlingen och transporten i Värmlands län. Undantag från dessa bestämmelser kan medges självdöda eller avlivade hästar. För att få gräva ner en eller flera hästar behöver en anmälan skickas in till bygg-och miljökontoret som sedan meddelar beslut med villkor.

Lämplig plats för nedgrävning av hästdjur

Platsen bör väljas med omsorg:

• Avstånd till hus, allmän bebyggelse och vattenbrunnar bör vara så stort som möjligt, minst 100 meter men gärna 200 meter.
• Det ska inte finnas någon risk för förorening av vattentäkt, vattendrag eller grundvatten. Nedgrävning får inte ske i vattenskyddsområde. Marken bör vara plan, torr och jordmånen bör inte heller vara för vattengenomsläpplig (t ex morän, grus och sand).
• Nedgrävning ska ske så snart som möjligt innan förruttnelsen påbörjats, detta är särskilt viktigt sommartid.
• Avstånd från bottenlaget i gropen till närmaste grundvattenyta eller berggrund ska vara minst 1 m.
• Kadavret ska täckas med minst 1,5 m jord. Täckningen ska ske så att det bildas en svag ås över graven. Jorden ska även packas så att rovdjur inte kan komma åt kadavret.

Spridning av gödsel

Hela Årjängs kommun ligger utanför så kallat känsligt område, där grundregeln är att om du sprider stallgödsel under perioden 1 december-28 februari ska du bruka ner den i jorden inom 12 timmar. Med bruka ner menas att gödseln blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt. Detta beror på att det annars finns risk att en stor del av växtnäringen förloras genom ammoniakavdunstning eller att gödseln hamnar i vattendrag vid regn och vårflod. Gödsel som brukas ner binds däremot i hög grad i jorden.

• Gödsel bör inte spridas på frusen mark om det finns risk för ytavrinning vid nederbörd, tjällossning eller snösmältning.
• Spridning bör inte ske om gödseln riskerar att spolas ner i närliggande ytvatten eller förorena grundvatten.
• Gödsel bör inte spridas om det finns risk för översvämning.
• Gödsel bör inte spridas om marken är snötäckt.
• Gödsel bör inte spridas om det på grund av lutning finns risk för ytavrinning.
  

I djurtäta områden finns det risk att marken tillförs alltför mycket kväve och fosfor med stallgödsel. Därför finns det begränsning av hur mycket stallgödsel och andra organiska gödselmedel som får spridas. Grundbestämmelsen säger att maximalt 22 kg fosfor får tillföras per ha och år. Mer information om regler för gödselspridning finns på Jordbruksverkets webbplats.

Gödsellagring

För dig som har djur finns bestämmelser för hur gödsel ska lagras och vad som är tillräcklig lagringskapacitet. Med en större lagringskapacitet kan du lättare styra spridningen till årstider med goda spridningsförhållanden och på det sättet utnyttja stallgödseln bättre. Antalet djur och i vilken del av Sverige som du har din besättning bestämmer hur lång tid du behöver kunna lagra gödseln. Hela Årjängs kommun ligger utanför så kallat känsligt område. Lagringsutrymmet ska även vara utformat så att det inte sker avrinning eller läckage av gödsel till omgivningen.

Utifrån djurantal och produktion kan du beräkna hur stort lagringsutrymme du behöver. Du kan använda dig av schablonvärden som finns i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket.

Regelverk för rötslam på åkermark

Slamspridning är miljöfarlig verksamhet, men den är inte tillstånds- eller anmälningspliktig. Verksamheten omfattas av reglerna i slamföreskriften SNFS 2004:2. Eftersom slammet även räknas som ett organiskt gödselmedel gäller även föreskriften (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

I slamföreskriften finns bland annat fastställda gränsvärden för metaller i slammet och i åkermarken där slammet ska spridas, samt bestämmelser för var och när slammet får spridas.