Kalkning
Varför kalkar man?
Förbränning av kol, olja och gas är nog det som stökar till vår miljö mest av allt. Uppvärmning, industriprocesser och trafiken ger bl a stora utsläpp av kväve- och svavelföreningar, som i slutändan hamnar som surt regn på mark och i vatten. Vi som bor i västra delen av Värmland får mycket sur nederbörd som till slut resulterar i försurade sjöar och vattendrag. Det gör att vissa arter får det svårare att överleva, som t. ex. flodkräfta, öring, mört, vissa insekter som dag- och nattsländor. Det blir med andra ord artfattigt. När försurningen fortskrider minskar algtillväxten och nedbrytningen hämmas. Vattnet blir klarare, vilket vanligtvis brukar tyda på bra förhållanden, men är i detta fall tecken på en kraftig störning av det naturliga kretsloppet.
Vad gör vi då?
Vi försöker på konstgjord väg att återställa balansen så gott det går med hjälp av kalkning. För spridningen av kalk använder vi i Årjängs kommun en fast s.k. doserare som sprider en liten mängd kalk hela tiden i ett rinnande vatten. En gång per år kalkas ytor som används som reservoarer upp med hjälp av båt och helikopter, dessa ytor är tjärn eller våtmarker som sedan under året späder på nedströms liggande vatten med vatten som har en bra vattenkvalité. I Årjängs kommun sprider vi årligen ca. 2.300 ton.
Metoderna för kalkspridning har genom åren blivit mer och mer förfinade, allt ifrån planering, spridningsunderlag, spridningssätt och olika kalksorter, och framför allt uppföljningen, man måste ju veta vad man har gjort. I vår kommun tas 335 vattenprover per år, från dessa vattenprovsresultat kan man utläsa hur våra vatten mår, och om man ska justera några kalkgivor. Sedan tas också bottenfaunaprover och provfiske utförs.
Alla dessa resultat sammanställs och utvärderas för att nå så bra resultat som möjligt.
Hur går det? Kommunens kalkningsprogram startade 1985. Det nationella målet för kalkning är att i naturligt jonfattiga vatten med öring, gädda och abborre skall pH inte understiger 5,6 någon gång under året. I sjöar med mört, vattendrag med flodpärlmussla, kräftor och elritsa skall inte pH understiger 6,0 någon gång under året. Även om det sura nedfallet minskat de senaste åren kommer försurningen att orsaka negativa effekter under lång tid framåt. Därför måste kalkningen fortsätta. Utfallet av vår kalkning är hittills tillfredsställande.
Kalkplaner
Aktuella och föregående års kalkplaner kan beställas av Bruno Sjöqvist via e-post.