Kulturhistoria och kulturarv

Hästar i sten framför Årjängstrollet
Stångjärnshammaren i Töcksfors

För länge sedan till nu

ISOF Institutet för språk och folkminne

Folke är en digital arkivtjänst där du kan ta del av ett omfattande folkminnesmaterial som är 70 år och äldre. Du kan också hjälpa till med att föra kulturarvet vidare genom att transkribera texter. Folke, som utarbetats av Isof och Nationella språkbanken, är fortsatt under arbete.
gå direkt till Folke Länk till annan webbplats.

Här kan du läsa om när Töcksfors kunde blivit stad. , 390.6 kB.

”Trakten omkring Årjängs kommun ingår i de djupa skogsbygder som med sina otaliga sjöar och forsar ingår i det svensk-norska gränslandet" (Wikipedia).

Ett litet vattendrag i granskogen
Eketjärn Håltebyn

Årjäng och Töcksfors i Nordmarken
År 1540 skrevs namnet Årjäng som Argenge. Å:et betyder just å (vattendrag) och syftar på Silbodalsälven som, just i Årjängs tätort, mynnar ut i sjön Västra Silen. Genge syftar på gångväg, eller spång/bro. Årjäng var alltså platsen där man lättvindigt kunde ta sig över älven.

Töcksmark skrevs 1344 Tygsmork och tolkas som gränsskogen (marken) kring sjön Töck. Sjönamnet betyder tjock, vilket kan syfta på en tät växtlighet runt sjön. Namnet skrevs tills början av 1900-talet Tyksmarks socken. Töcksfors blev namnet på Töcksmarks kyrkby.

Fornfynd
Området som nu är Årjängs kommun har varit bebott under mycket lång tid. Det visar de många fornfynden som har gjorts, bland annat på ön Hästholmen i sjön Foxen/Stora Le där en boplats upptäcktes. Där har man påträffat, förutom avslag och föremål av flinta, bland annat dekorerad keramik och brända djurben från bäver, älg och fisk. Benen från älg har kunnat dateras till omkring 3500-3000 f Kr. Den påträffade keramiken visar sig komma från minst nio olika kärl från den så kallade Trattbägarkulturen. Fynd av sådan keramik är ovanlig i Värmland och är bara känd från ytterligare en plats i länet, nämligen från Bryngelsbyn i Töcksmark.

Hällmålningar
På flera öar i den norra delen av sjön Stora Le har även hällmålningar från stenåldern upptäckts. Alla är förlagda på tämligen svårtillgängliga platser på branta bergstup invid sjön. Samtliga målningar är målade med en rödockrafärg som framställdes genom att man blandade bränd rödockra (hematit) med ett bindemedel i form av fett, blod, ägg, eller saliv. Det vanligaste hällmålningsmotivet är djurfigurer. Bland dem är älgar vanligast, men det förekommer även renar, hjortar, samt björnar och ormar. Men också människomotiv förekommer, skriver Värmlands museum på sin hemsida.

Bilden här visar Årjängskrukan av konstnär Gerd Wahlström. Ursprunglig kruka hittades vid arkeologisk utgrävning i Backa, Årjäng och härrör från 1000-talet.
Bilden här visar Årjängskrukan av konstnär Gerd Wahlström. Ursprunglig kruka hittades vid arkeologisk utgrävning i Backa, Årjäng och härrör från 1000-talet.

Folktro och kristendom
På 1100-talet omtalas kommunens område som Nordmarken. Folktron i naturväsen som jättar, troll, vättar och älvor var fast förankrad i denna skogsbygdens befolkning. Den isländske historikern Snorre Sturlasson beskrev på 1200-talet dessa bygder som orter styrda av troll och häxor, "ett ställe där gott folk borde undvika att göra onödiga stopp”.

Kristendomen kommer dock sakta men säkert att förankras hos nordmarkingarna och på 1200-talet börjar kyrkor att byggas. Moderförsamlingarna i Nordmarken var, enligt Västgötalagen år 1280, Blomskog med ”annexen” Trankil, Silbodal, Vårvik och Torrskog samt Holmedal med ”annexen” Karlanda, Töcksmark, Östervallskog och Västra Fågelvik.

Fejder och krig
Bygden var mycket fattig och krig och fejder mellan Sverige och Norge (under danskt styre) ledde under 1500- och 1600-talen till att gränsbyarna på svensk sida flera gånger brändes ned.

 

Borgåsgubben i skymningsljus med utsikt över Västra Silen.
Borgåsgubben

Borgåsgubben i Blomskog. Statyn är uppförd av lösa stenar och står uppe på toppen av Borgåsen i Källtegen. På avstånd ser det ut som en man som står på vakt. Statyns tillkomst är okänd. Folksägnen berättar att den uppfördes under ofredstider på 1600-1700 talet för att skrämma fiender. Den skulle ge de anfallande en vision av en levande vaktpost. Uppifrån höjden, dit man tar sig på en upptrampad gångstig, har man en fantastisk utsikt över sjön Västra Silen.

En omständighet som gav bygden en särställning var att här gick sedan gammalt en av landskapets huvudvägar över riksgränsen. Betydelsen blev särskilt framträdande under Karl XII:s tid, som avsatt många spår i bygden. En av tre huvudvägar för anfallet mot Norge 1716-18 gick över Holmedals socken och Töcksmark.

Även 1905 i samband med unionsupplösningen med Norge var det oroligt längs gränsen.

Andra världskriget satte djupa spår hos gränsborna. Många norrmän flydde över gränsen längs de olika flyktingrutterna som gick genom skogar och över sjöar. Många gränsbor, både norrmän och svenskar ställde upp som gränslotsar och riskerade sina liv för att rädda människor som behövde ta sig över till Sverige.

Bland annat
Vi har fortfarande en otroligt vacker natur, många sjöar och ett stort troll. Nordmarkingarna lever numera gott och trollet är en mycket vänlig figur som står och ler på torget och han älskar alla barn som åker kana i hans svans.

Kommunen har idag nio församlingar. Silbodal, Sillerud, Blomskog, Trankil (med Lennartsfors), Holmedal, Karlanda, Töcksmark, Västra Fågelvik och Östervallskog.

I slutet av 1800-talet hade området som idag är Årjängs kommun nästan 20 000 invånare. Dagens invånarantal är cirka 10 000.

Årjängs Marknad har anor från 1600-talet med två marknader om året, en vintermarknad i februari och en höstmarknad i september. Det började, såsom brukligt var, med kreatursmarknad och försäljning av matvaror. Dagens Årjängs Marknad tilldrar sig en gång om året, alltid tredje helgen i september och lockar många besökare med knallar, tivoli, utställningar, serveringar och trav.

Årjängstrollet som står och spejar ut över torget har du väl hört talas om?

Bild på Årjängstrollet med blommor i förgrunden.
Årjängstrollet

Vårt kära troll föddes 27 maj 1972. Skapades efter en modell av konstnär Erik Hermansson, Bålsta (1903-1976). Erik var också illustratör i Tore Skogmans bok Årjängstroll. Träarbetet är utfört av Gunnar Andersson. Idén till skapandet av trollet togs av bl.a. Start-68, en förening som arbetade för ungdomsverksamheten i Nordmarken.
Tore Skogmans saga och skiva "Årjängstroll" hade kommit ut i december 1971 och idén om ett troll som offentlig utsmyckning var kläckt.
Sommaren 1972 stod Årjängstrollet färdigt och dess självklara placering var på torget där det fungerar som samlingsplats för underhållning och lek.
Trollet är 8 meter högt och har 3,5 meter i skonummer. Troligtvis är Årjängstrollet Sveriges största troll. Trollet har även varit ute på turné i Sverige bl.a. till Stockholm och Göteborg.

Sin nuvarande placering vid torget intill hotellet fick Trollet i samband med ombyggnation av Årjängs centrum 2008.

Trollet i media Länk till annan webbplats.

Årjängstrollet i vinterskrud
Årjängstrollet i vinterskrud

Det är många, från både när och fjärran, som känner till Clara Johansson och hennes konditori. Och Claras goda vän Thore Skogman.

Svartvitt porträtt-fotografi på Clara Johansson.
Clara Johansson

Clara Johansson föddes den 25 juli 1902 i Våxlanda, strax norr om Årjäng. 1934 startade hon kafé, som så småningom blev Claras Konditori med personal och eget bageri. Bageriet blev långväga berömt, särskilt tårtan Clara Special.

Clara hade dock många strängar på sin lyra. Hon skrev och läste dikter, målade tavlor, var mycket aktiv i föreningslivet och inte minst - god vän med alla.

Clara och Thore
En dag får Clara ett telefonsamtal från Thore Skogman. Han hade av en slump hittat hennes diktsamling och ville tonsätta. Vi minns "Kärlek på lasarett", "Fröken Johansson och jag" och "Baldersbrå", bara för att nämna några av Claras och Thores örhängen.Men det blev mycket mera. Thores kontakter med Årjäng ledde till sommarhus, många vänner och ett starkt engagemang för kommunen. Clara gästade Hylands hörna, där hon på grund av en ond tå, blev rikskändis som "Clara mä tåa".

Clara Johansson har även gett ut sina dikter i bokform, Några allvarliga och glada dikter, 1978 och Claras kaffetårar, 1989.

Thore Skogman har tonsatt Claras dikter i Clara och Thore-Dikter blev visor och Det föds en dikt.

Svartvitt fotografi på Clara Johansson när hon och Tore Skogman sjunger och Tore och spelar på akustiskt gitarr. Bilden är tagen inifrån Clara's Konditori.
Clara och Tore

Claras torg
I samband med att vårt nya torg invigdes under kulturnatten 2013 uppmärksammades Claras konditori med en minnessten och enligt säker källa så ligger stenen där Claras kassaapparat stod en gång i tiden.

Minnessten infälld bland kullerstenarna. Texten  på stenen lyder: Claras Konditori, 1934 till 2008, Clara Johansson. Längst ned på stenen finns ett citat från Clara; "Det skänker mitt hjärta frid att skriva dikter och måla."
Minnessten

Den kände filmregissören Victor Sjöström, Charlie Chaplins gode vän, föddes i Årjäng, den 20 september 1879. Han dog den 3 januari 1960. 

Svartvitt porträtt-fotografi på Victor Sjöström med hans namnteckning i nedre högra hörnet.
Victor Sjöström

Nationalencyklopedin om Victor Sjöström
Sjöström var i tonåren verksam vid teaterscener i Finland och Sverige. År 1911 anställdes han av filmbolaget Svenska Bio, där han inledde ett mångårigt samarbete med Mauritz Stiller och spelade huvudroller i flera av dennes filmer. Tillsammans blev de under 1910-talet de dominerande namnen under den period som brukar kallas den svenska filmens guldålder.

Sjöström nådde en omedelbar framgång 1913 med Ingeborg Holm, en skildring av social utslagning och misär. Han regisserade och spelade huvudrollen i en rad internationellt uppmärksammade filmer, bl.a. Terje Vigen (1917), Berg-Ejvind och hans hustru (1918) och Ingmarssönerna (1-2, 1919). Den film som allmänt kom att betraktas som Sjöströms mästerverk var Körkarlen (1921, efter Selma Lagerlöf), fotograferad av Julius Jaenzon.Tillsammans med Stiller, Jaenzon och den blivande stjärnan Greta Garbo inbjöds Sjöström 1923 till Hollywood. Under namnet Seastrom skapade han där en rad bildmässigt raffinerade filmer, bl.a. Han som får örfilarna (1924), Den röda bokstaven (1926) och Stormen (1928). Hans tidiga verk väckte beundran för sin psykologiska realism, säkra personregi och rika naturlyriska inslag, med det expressiva nordiska landskapet som tonbotten. Sjöströms insatser i USA blev förebildliga genom det subtila bruket av filmiska grepp, t.ex. övertoningen i dröm- och minnesbilder.

Efter ljudfilmens genombrott medverkade han främst som aktör i andras filmer och som konstnärlig ledare vid Svensk Filmindustri. Ett sista, fint utmejslat rollporträtt gav Sjöström som den åldrade läkaren Isak Borg i Ingmar Bergmans Smultronstället (1957).

Svartvitt fotografi på Victor Sjöströms födelsehus, taget snett ovanifrån.
Victor Sjöströms födelsehus

Ur Bra Böckers Film och TV-lexikon, 1985
Victor Sjöström [1879-1960] svensk regissör och skådespelare, var den filmskapare som tillsammans med Mauritz Stiller gav svensk film konstnärligt världsrykte åren kring första världskrigets slut.

Det var Charles Magnusson som hämtade Victor Sjöström till filmen från teatern, och hos Svenska Bio lärde han sig de rörliga bildernas hantverk under några års hektisk producerande av melodramer i 10-talets konventionella stil. Bland hans tidigare film intar Ingeborg Holm en särställning genom sin uppseendeväckande sociala realism.1917 blev premiäråret för Sjöströms konstnärligt målmedvetna nyorientering, markerad av filmatiseringarna av Henrik Ibsens Terje Vigen och Selma Lagerlöfs Tösen från Stormyrtorpet. Ett litterärt kvalificerat underlag och en minutiös omsorg om miljöskildringen, nästan alltid i kombination med ett effektfullt utnyttjande av den nordiska naturens dramatiska egenvärden, blev hädanefter viktiga fundament för hans filmskapande i Sverige - och för hans berömmelse i utlandet.

Han utvecklade och fulländade "den svenska stilen" i exempelvis Berg-Ejvind och hans hustru, filmerna om Ingmarssönerna och Körkarlen, krönet på hans och på den svenska stumfilmens storhetsperiod.

Vid det här laget hade emellertid Svenska Bio ändrat form och format och blivit bolagsjätten Svensk Filmindustri som anbefallde en ny produktionspolitik, spekulativt anpassad efter främmande, internationella konventioner. Sjöström försökte en tid, delvis i samarbete med författaren Hjalmar Bergman tillmötesgå de nya kraven - men med tilltagande vantrivsel.

1923 lockades han över till USA för en ny filmkarriär. Som Victor Seastrom verkade han i Hollywood till 1930, och han befäste sin ställning som en av konstartens största personligheter med åtminstone tre klassiska verk, jämförliga med hans mest lysande svenska - Han som får örfilarna (1924), Den röda bokstaven (1926) och Stormen (1928).

Vid tiden för ljudfilmens genombrott återvände han till Sverige. Efter ett decennium av relativ tillbakadragenhet blev han konstnärlig ledare för SFs filmproduktion under 40-talet och kunde ägna faderlig omsorg åt framförallt den uppåtgående Ingmar Bergman.

Under praktiskt taget hela sitt liv - USA-perioden undantagen - var Sjöström också verksam som aktör, både på scenen och vita duken. Av de mer än 40 filmrollerna hör några till de mest lyskraftiga och gripande i svensk film över huvud taget, till exempel David Holm i Körkarlen och Isak Borg i Ingmar Bergmans Smultronstället.

Svartvitt fotografi där Victor Sjöström och Charlie Chaplin står bredvid varandra framför en husfasad.
Victor Sjöström och Charlie Chaplin

Till minne av Victor Sjöström
Under kulturnatten 2006 invigdes skulpturen "Till minne av Victor Sjöström". Skulpturen beskriver fyra scener ur Victors mest berömda filmer, Körkarlen, Smultronstället, Ingeborg Holm och BergEivind och hans hustru.
Skulpturen uppförd av konstnär Kjell Sundberg Länk till annan webbplats., Kristinehamn.

Bild på monumentet över Victor Sjöström. Fotot är taget en solig sommardag.
Victor Sjöströms monument

Järnframställningen var viktig för Sverige under 1700- och 1800-talet och stora malmfyndigheter gjordes bland annat i Bergslagen. Det gick åt stora delar skog för att göra kol till järnbrukens ugnar, och myndigheterna blev oroliga för att skogen inte skulle räcka till. Det bestämdes att det inte fick anläggas fler järnbruk i Bergslagen utan de skulle placeras i skogsrika områden, bland annat till bygderna väster om Klarälven.

Stångjärnshammaren i Töcksfors
Stångjärnshammaren i Töcksfors

Miljöavgränsning nedre slussen
Kraven för att få anlägga ett järnbruk var stora. Platsen måste ligga vid ett lagom stor utbyggbart vattenfall för att driva både hammare och blåsbälgar. Det måste även finnas möjlighet att frakta råvaror och färdiga produkter. Kolningen fick inte heller inkräkta på den, för staten, viktiga timmerhandel. Vidare krävdes kapital och en kunnig ledning, samt duktiga yrkesmän.

Järnmanufakturverk i Töcksfors
Redan 1749 ansöks det om att få anlägga ett manufakturverk vid forsen i Töcksfors, som till synes uppfyllde kriteringarna. Ansökan får avslag, troligtvis för att inte riskera att skogen gick till eldning i järnbruket istället för till den viktiga timmerhandeln med Uddevallas sågbruksintressenter, som sedan mitten av 1600-talet skulle få allt timmer från Nordmarken för export.

Äntligen tillstånd
Under 1777 och 1788 görs ytterligare ansökningar som får avslag. År 1797 får äntligen prästen Sven Dahlman från Holmedal och regementskrivaren Anders Atterberg från Liane tillstånd för två knipphammare och två spikhamrar för "Jernmanufaturverk vid Tyxfors".

Spikhammaren
Spiktillverkningen kom snart igång. En spiksmed skulle enligt anställningskontraktet smida 18 000 fyrtumsspik och 22 000 tretumsspik varje vecka. Spikhammaren drevs av ett vattenhjul som slog tolv till arton slag per varv som vattenhjulet gjorde. Smeden jobbade tolv timmar om dagen och var tvungen att utnyttja varje hammarslag.

Nya ägare
År 1830 får Töcksfors järnbruk tillstånd att utsmida ämnesjärnet och vågföra det med stämpeln A. A. (Anders Atterberg). Följande år byter järnbruket ägare ett flertal gånger.

Detta tingshus jämte tillhörande arrest och arkivlokal är belägna norr om Årjäng inom Långelanda by utefter den bygata som löper parallellt med vägen Årjäng-Arvika.

Långelanda tingshus
Långelanda tingshus

Tingshusbyggnaden
Tingshuset byggdes 1802 och var i bruk till 1936. Det är en envånings timmerbyggnad med rödmålad brädfodring och valmat tak, inrymmande en stor tingssal samt kök och övernattningsrum för häradshövdingen med flera. Tingssalen rymmer bland annat domarbord och en halvrund bänk för nämndens ledamöter.

Långelanda - 50
Tingssalen i Långelanda tingshus, fotograf Kristina Nilsson

Häkte och arkivbyggnad
Intill ligger ett litet häkte och en arkivbyggnad som byggdes på 1920-talet.

Utomhusbild på häktesbyggnaden och arkivbyggnaden i Långelanda.
Häkte och arkiv, fotograf Lars Brander
Långelanda häkte
En häktescell, fotograf Lars Brander
Långelanda - arkiv interiör
Arkivet inomhus, fotograf Lars Brander

Giftmorden
Den mest bekanta rättegången som hållits här ägde rum 1865. Det var prästen i församlingen, Anders Lindbäck, som då stod åtalad för att ha förgiftat några av sina församlingsbor genom att lägga arsenik i nattvardsvinet. Om hans bevekelsegrunder och personlighet har åtskilligt blivit skrivet.

Lästips:
Kriminalhistoriska bloggen. Länk till annan webbplats.
Wikipedia Länk till annan webbplats.
Värmland iFokus Länk till annan webbplats.
Anders Lindbäck i litteraturen , 44.3 kB.

 

Oljemålning föreställande Anders Lindbäck och Daniel i Huken. Konstnär: Olof Nilsson
Oljemålning av Anders Lindbäck och Daniel i Huken, konstnär Olof Nilsson

Årjängs kommun är en anrik hästbygd, hästen var en viktig grundsten i vårt jord- och skogsbruk och travsporten har ett starkt fäste med navet på vackra Årjängs Travbana.

Svartvitt foto föreställande tre arbetshästar som drar en plog på en åker. Bakom hästarna står två män.
Plöjning med tre hästar

Travsporten har sina rötter i skjuts- och draghästens historia. I vårt gamla bondesamhälle tävlade man gärna med sina arbetshästar för att se vem som hade den bästa. Det kappkördes på isar och på landsvägar och i västra Värmland startades runt sekelskiftet 1900 regelrätta travtävlingar. Sveriges äldsta travbana, Jägersro i Malmö, byggdes 1907 och Årjängs Travbana Länk till annan webbplats. kom till 1936.

Svartvitt fotografi föreställande Erik Gustafsson från Hämnäs som sitter i en gammaldags sulky bakom en häst. Det var vinter när bilden togs.
Erik Gustafsson med häst, Hämnäs

Besök gärna Nordiska Travmuseet Länk till annan webbplats. vid Årjängs travbana. Där visas inte bara travets rötter och framväxt, utan även hästens utveckling och betydelse för människan genom tiderna.

Bild från tävlingsbanan på Årjängstravet när ett antal ekipage kör.
Årjängstravet

Bröderna Ivanssons bilskrot har gått ifrån att vara en destruktionsplats för bilar till en kulturell mötesplats.

 

På bilden kan man se några bilar som verkar vara mycket gamla, där däck och fönsterglas saknas. På och runtomkring bilarna växer det mossa och andra växter.
Båstnäs bilkyrkogård

En annorlunda sevärdhet
Båstnäs är verkligen en annorlunda sevärdhet, norra Europas enda bilskrot i sitt slag. Om du reser från Töcksfors via Västra Fågelvik cirka 25 kilometer på slingrande grusvägar kommer du fram till en skylt där det står Här slutar allmän väg, då befinner du dig i Båstnäs och bilkyrkogården och med ens känns tillvaron lite overklig.

Kulturell mötesplats
Bilkyrkogården är ett monument över en tid som flytt. Nu kan bilarna i Båstnäs ses som en installation där naturen är den viktigaste aktören. Med åren har Båstnäs blivit en kulturell mötesplats för konstnärer och framförallt fotografer från hela världen.

Läs mer i böckerna Parkert av Per Hjort och Rolf Larsen, Drömmar i plåt av Bengt Berg, Här slutar allmän väg av Miro Tallvod och Kärlek till en skrot av Staffan Ekengren.

Lars Branders bilder här Länk till annan webbplats.

Läs mer om Staffan Ekengrens projekt, Kärlek till en skrot. Länk till annan webbplats.

Se film från bilkyrkogården. Länk till annan webbplats.

På denna sidan hittar du lite av varje eller "litt tå hôrt" som vi skulle säga i Nordmarken. Sidan är under uppbyggnad och kommer att fyllas på med mera kuriositeter, intressanta människor, byggnader och trakter i vår kommun.

Porten vid Silbodals minneslund, täckt av snö och is.
Porten vid Silbodals minneslund

Okända mästare

Linder Eriksson 1924-2011 Håltebyn, Årjäng.
Linder jobbade hela sitt liv i skogen förutom en period i sin ungdom då han arbetade som hantlangare åt ett par murare så valet av material till sina skulpturer var inte svårt. Linder såg sig nog inte själv som konstnär:

"Ja ville så gärna pröve på å så gjorde jag några grejer. En får som en sån känsle. Jag gjorde dem på måffå" säger Linder i boken Okända mästare. När skulpturerna runt gården blev för många flyttade Linder dem till skogen och Porrberget uppstod. Det är en märklig plats där Linders alster blandas med naturen. Här har han också placerat ut älg- och rådjursskallar mellan skulpturerna vilket gör att alltsammans kan kännas som någon slags hednisk kultplats.

Läs mer om Linder i boken Okända mästare, skulptur på egna vägar av Olle Nessle.

Linder Eriksson står mellan två av sina skulpturer i en skog.
Linder Eriksson fotografLars Tunbjörk

Ture Alfredsson, Ture i Berg 1896-1984 Sillerud, Årjäng
Ture levde sitt liv som småbonde och var inte fattig men han levde sparsamt och han sparade på allt som andra slängde. För det mesta tillverkade han själv det som behövdes, från maskiner till enkla nyttoföremål. Han beskrivs som uppfinningsrik och händig vilket blir synligt i hans skulpturer som oftast var uppbyggda av märkligt växta träddelar med detaljer av knappar, elproppar, gammalt porslin, burkar och förpackningar av allehanda slag. Ture fascinerades av möjligheten att göra sina skulpturer rörliga. Många av dom innehöll påhittiga mekaniska konstruktioner.

Läs även om Ture Alfredsson i boken Särlingskap och konstnärsmyt, Per Dahlström och Okända mästare, Olle Nessle.

Svartvitt fotografi på en polisman i en gammaldags uniform. Fotograf: John Brander
Polisman, fotograf Brander

Besök oss

Det roligaste sättet att uppleva historia är att besöka den! I Årjängs kommun finns sevärda kulturmiljöer som har mycket att berätta om äldre tider. Välkommen!

Är du intresserad av att titta på äldre bilder från vår kommun, ta en titt i vår Bildbank!

Kontakt

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: marie pettersson